Fyrhjuling

Igår kväll fick vi äntligen "ändan ur" och köpte en fyrhjuling till Philip. Stor glädje! Det är en ny 90 cc; kommer inte ihåg märket ... Den är i alla fall svart och går bra - så bra att Patrick var tvungen att strypa gasen så mycket det går, eftersom Philip inte har kört fyrhjuling förut. Efter en stunds körning nu på morgonen var Philip så pass duktig att vi vågade oss på att ta med honom ut i skogen med den.
Hela familjen gick till Bodsjön, fast utan hundar för en gångs skull. Det var tillräckligt mycket för Philip att hålla reda på ändå utan tre snabba hundar runt hjulen dessutom. Bäbisen bar vi i bärselen, för vägen är för ojämn för att man ska klara av att gå med barnvagn där. Vi var ute nästan hela eftermiddagen, med en liten amningspaus på mitten. Felix fick köra han också och han var duktig på en gång eftersom han kört så pass mycket cross.
Koncentration! Bäbisen för ett samtal med sin leksak som vi hängt upp i kökslampan. Kortet är taget för några dagar sedan, men hon har inte ändrat sig så mycket sedan dess ... Förkyld är hon fortfarande också.
Skyborne Magic Quest (e. Heniarth Yarra Glen u. Twyford Morgana). "Magi" är fortfarande till salu pga återbud. Han får flytta hemifrån i december. Jag tror att han kan vara ett hingstämne, så den som är ute efter ett welsh mountainföl av hög klass får gärna höra av sig. Han borde bli en bra rid- och körponny också, så vi har inga krav på att han måste visas på premiering även om det förstås vore roligt. Hittar vi ingen bra köpare till honom så får han gå kvar med halvbrorsan tills vidare. En häst mer eller mindre gör ju ingen större skillnad -i alla fall inte om man har möjlighet att ha den, och det har vi som det är just nu.

Jag känner fortfarande av min knäskada, som jag fick dagen före midsommarafton. Det var tydligen det främre korsbandet som gick av. Hade jag vetat det hade jag inte sprungit runt på utställningarna i somras - och definitivt inte knappt tre dagar efter skadetillfället. Det var då jag tog med mig nästan alla barnen och två av hundarna och körde till Trondheim. Vilken idioti ... Men det gick ju bra, även om det gjorde ont. Det som inte dödar, det härdar, sägs det ju. Hmmm ...

Vackert höstväder

Magi 4 månader
Magi igen

Smilla med lookalike (Diva)

Igår var det jättefint väder, och vi var ute nästan hela dagen. Vi tog bland annat bilder på Audin som ska säljas eftersom vi behöver en kombi. Hundarna lekte, katterna solade, Philip var på utflykt med dagis ...

Löparglädje. Felix, 9 år.

Felix och Simon deltog i tävlingen "Tårtjoggen", där skolans alla elever i årskurs 3-6 tävlar klassvis om ett tårtkalas. Flest antal sprungna varv på elljusspåret vinner. Jag och Patrick tog Indra i bärselen och åkte dit och hejade på och passade på att gå elljusspåret också. Simons klass vann.

På kvällen var det innebandyträning för Felix och hockeyträning för Simon samt föräldramöte för mig. Den här gången var det Simons fotbollslag det var möte för. Laget ska, som första lag från Bräcke, delta i Gothia Cup nästa sommar, och det är en del planering inför det.

Jag hade förresten anmält Jazz till ett MH (mentalbeskrivning) på lördag, och eftersom jag inte hört något från den arrangerande klubben så ringde jag upp personen som stod som kontaktperson för MH:t igår kväll. Jag vet inte om de missat min anmälan på något sätt, men hur som helst fanns det inte plats för Jazz, vilket kändes lite surt eftersom jag anmälde honom 6 september och inte hade hört något sedan dess. Annars hade jag ju kunnat ringa runt på andra klubbar, vilket nog är för sent nu. Tur att whippetar egentligen inte behöver göra något MH, även om jag faktiskt hade sett fram emot det ... Well, det kommer väl fler chanser.

Blommor ...

Den här blombuketten fick vi av en kvinna i grannbyn förra veckan. Det är precis på sluttampen nu för sommarens och höstens blommor. Det var minusgrader ett par nätter förra veckan, så det mesta har vissnat vid det här laget.

En blomma i en bukett som vi fick av Robert och Kicka förra helgen. Jättevackra blommor som har lyst upp rummet sedan dess!
Och så vår egen lilla blomma ... Hon har fått sin första förkylning och är snorig men vid gott mod. Hon har sovit länge i barnvagnen idag, uppallad med en liten kudde för att underlätta andningen. Hundarna var ute och sprang i ett par timmar medan jag fixade med hästarna osv. Jag verkade förresten hovarna på Music och Sunny i helgen. Music har blivit en riktig tjockis nu, men Sunny är lagom i hullet, fast hon är ju bara ett år också och ettåringarna brukar inte bli för tjocka. Det är väl ungefär som med människor: så länge man växer är det inte så svårt att hålla vikten ...

Kort uppdatering

På häst- och hundfronten händer det inte så mycket just nu, så det har inte känts aktuellt med någon uppdatering på ett tag. Igår bytte jag hage till Morris och Magi. Nu syns verkligen släktskapet mellan Magi och Jarrah, även om deras huvuden skiljer sig åt. Vi utfodrar hästarna med hösilage, men det finns lite gräs kvar också så hästarna äter inte så mycket från balarna ännu. Hundarna har haft en lugn höst utan utställningar sedan början av augusti, och inte har vi åkt på någon lure coursing heller. Jag går mest och väntar på att någon av tikarna ska börja löpa. Smilla löper nog inte förrän i november, och Diva har bara löpt en gång trots att hon är drygt 2,5 år, så med henne har jag ingen aning om när hon kan tänkas löpa nästa gång. De ägnar fortfarande en hel del tid åt att fånga näbbmöss och åkersorkar, och det gör katterna också. Vi har kvar två kattungar: den cremefärgade Plexus och den röda Findus. Findus tingades egentligen tidigt i somras, men när han väl skulle hämtas hörde inte köparen av sig, så nu har jag bestämt att han blir kvar hos oss. Barnen har älskat honom från första stund och han är en helt underbar liten katt ... Dessutom har han och Plexus så roligt tillsammans, precis som deras mammor hade när de var små.

Vi ska köpa en till bil, en kombi, som jag ska kunna ha när jag har med mig hundarna i bilen. Patrick är nämligen inte så förtjust i tanken att börja ha hundarna i grandisen, eftersom den är ny. Vi har ägnat lite tid åt att hitta rätt bil, vilket inte är det lättaste, för vi vill dessutom att den ska gå att dra både hästtransporten och husvagnen med, vilket utesluter en hel del bilmodeller om man vill köra lagligt. Och det vill man ju ... Jag är rädd om mitt körkort; skulle inte klara mig utan med tanke på hur mycket jag kör varje dag. Behöver köra, dessutom, för det är inte någon nöjesåkning det är fråga om. Förutom till utställningarna då, förstås.

Patrick har jobbat jättemycket den senaste tiden, vilket samtidigt innebär att vi inte kan träna så mycket som vi skulle vilja. Även om jag är föräldraledig så är det inte så enkelt att ha med sig en liten bäbis på gymmet. Ofta är hon vaken nästan hela tiden när vi är där, för hon vaknar så lätt av ljuden från hantlar och skivstänger även om vi försöker vara tysta. Att träna på kvällstid, när det är många andra där, är bara att glömma ... Folk är inte direkt duktiga på att ta hänsyn till att man har med sig småbarn, och även om bäbisen är vaken vill jag inte att hon ska utsättas för sådana ljud som det blir om folk till exempel släpper hantlarna i golvet.

Bäbisen har för övrigt blivit en riktig liten knubbis nu med dubbelhaka och allt. Hon är riktigt stadig när man håller i henne, och huvudet håller hon helt själv. Jag ser fram emot när hon kan sitta själv, för det blir mycket bärande nu för att hon ska kunna vara med och titta överallt. Just nu ligger hon i soffan och sover och är så där söt som bara bäbisar kan vara, helt avslappnad ...

Välfärdsproblem

Det är skittråkigt väder idag, gråmulet och kallt, och dessutom jobbar Patrick ... Vi sitter inomhus och "ugglar"; barnen spelar på datorerna och bäbisen sover i soffan. Hundarna tyckte inte att det var särskilt roligt ute så nu ligger de på en filt. Jag eldar i braskaminen så det luktar rök här inne för det tog en stund att få det att brinna ordentligt.

Så vad gör man då, en sådan här dag ... Jo, jag tänker på alla små problem som alla vi här i Sverige verkar ha gemensamt, men som man knappast har annat än i välfärdssamhällen. För föräldrar är problemen av typen:
1. Barnen slänger nytvättade kläder i tvättkorgen för att det är jobbigt att hänga in dem i garderoben
2. Gympakläderna packas inte upp förrän det är dags att ha gympa igen, och då luktar det inte gott av vare sig handduk eller gympakläder ... Och ändå återkommer problemet varje vecka. Det blir ett himla tvättande, och det behövs många handdukar.
3. "Det finns ingenting att äta" trots att såväl skafferi som kyl och frys är fyllda till bredden med mat. Och "skolmaten var inte god idag - heller". Förut sas det att barn får i sig det de behöver och att barn ju inte svälter ihjäl i Sverige - men det stämmer knappast längre. Visst sjutton finns det barn och ungdomar som svälter sig till döds, men inte för att det finns för lite mat utan av helt andra anledningar. Däremot vill man ju att barnen ska få i sig tillräckligt med energi för att orka med skolan och fritidsaktiviteterna, så det är nog inte bara jag som försöker ha lite koll på barnens matintag och fördelningen över dagen. (Konstigt nog verkar maten vara godare efter tio på kvällen ...?)

Hundägare har även de problemet med mat. Vilket foder är egentligen det bästa? Och är hunden inte lite för smal (eller tjock), och kanske skulle pälsen bli bättre med fodret NN? Nu är jag ju ganska säker på att det är väldigt få hundar som dör svältdöden om de har möjlighet att äta, oavsett om fodret heter Doggy eller Royal Canin, men jag måste faktiskt tillstå att även jag tillhör kategorin som oroligt granskar hundarnas hull och foderintag. (Och känner mig hemsk när jag ser teveinslag som handlar om svältande barn i fattiga länder ... Men det tänker jag inte behandla här och nu.)

Apropå smala hundar: Häromdagen hade vi besök av en bekant, som liksom många andra norrlänningar jagar älg så här års. Jag berättade stolt att jag minsann ägnar mig åt viltspår med våra hundar, och då blev han tyst en liten stund medan han eftertänksamt granskade Smilla. (Ja, inte för att han blev imponerad av att jag håller på med viltspår ... Här i Norrland är det antal fällda älgar som gäller.) Sedan sa vår bekant: "Ja men är det inte svårt att se var linan slutar och hunden börjar?" Ähum ... Och sedan: "Det måste vara den enda hunden i världen som kan springa genom en regnskur utan att bli blöt".

Försök imponera på en norrlänning, om ni kan ... ;-)

Grattis på tvåårsdagen!

Idag firar våra första uppfödningar sin tvåårsdag! Grattis från oss!
Valparna är e. DKUCH SUCH KBHV-05 Adagio Ta Moko

u. Sommarhagens Di Carma

Ni som har följt oss de senaste åren vet kanske att vi behöll en tik från den kullen: Skyborne Amber-Attitude. Vi planerar att para henne nästa gång hon löper, förmodligen i början av vintern. Hon har godkänt anlagsprov i viltspår, lc-licens och ett antal Ck och Hp på utställning samt placering i bästa tikklass, utöver de framgångar hon haft på inofficiella utställningar (t.ex. ett flertal BIS-placeringar varav en vinst).

Vi har funderat ganska mycket på vilken hanhund vi ska para henne med, och just nu lutar det åt att hennes första kull kommer att ha vår egen "Jazz" (Taraly Black Mamba) som pappa. Han har även han lc-licens och Ck på utställning (i Norge) samt flera BIS-placeringar som valp. Det kan eventuellt bli svarta valpar ur den kombinationen, men även brindle och beige. Ni som är intresserade av en valp är välkomna att höra av er!

Philip började på dagis igen i tisdags. Han var så glad över att träffa sina kompisar igen, så jag ångrar inte beslutet att låta honom gå de femton timmarna i veckan som barnen får vara på dagis när man är föräldraledig. För egen del hade jag egentligen föredragit att han vore hemma med mig, men man ska ju inte vara självisk.

Love Story har flyttat. Han gick in i hästtransporten som om han inte gjort annat, så jag fick känna mig lite stolt eftersom han faktiskt inte åkt transport sedan han var ett litet föl. Jag trodde att Jarrah skulle bli orolig när han blev ensam i hagen, men han gnäggade inte en enda gång och har inte heller sprungit och letat efter sin kompis. De var väldigt fina tillsammans, han och Love Story, och de har haft så roligt tillsammans ända sedan Jarrah flyttade hit för tio månader sedan. Jarrah är en jättesnygg unghingst, och jag hoppas att han blir godkänd för avel så att vi kan betäcka Morris och Music med honom nästa år.

Hösten har kommit här nu. Hösttrötta små getingar söker sig inomhus och björkarna börjar bli gula; just nu blåser det så löven virvlar omkring i luften. Jag tycker inte om hösten – i varje fall inte de där dagarna när man inte ens vill gå ut för man hör hur det viner utanför fönstren och det känns kyligt till och med inomhus. Och åskan har slagit ut telefonen – igen. Vi har fortfarande inte lyckats lista ut vad som är fel, men det verkar ha något med bredbandsanslutningen att göra, för om man drar ut det jacket så fungerar telefonen. Internet fungerar som vanligt, så jag kan lättast nås via mail eller min mobil.

Vi har eldat i braskaminen flera dagar redan och det är i alla fall mysigt. På dagarna försöker jag ägna mig åt sådant där tråkigt pappersjobb som måste göras men som jag inte har lust att ta itu med när det är fint väder. Inte för att det är särskilt upplyftande, men ändå. Dessutom har jag försökt få tag i någon id-kontrollant som kan göra signalementsbeskrivningen på Magi så att jag kan skicka in hans registreringsansökan. Jag kan ju passa på att påminna er andra med årsföl om att ansökan ska göras senast sista december, för annars blir proceduren betydligt krångligare och dyrare.

Musjägarna

Jag vet inte vem jag tycker mest synd om: Jazz eller musen (tittar ni nära ser ni musens svans sticka ut ur munnen på Jazz). Men Jazz överlevde i alla fall.
Det gjorde inte musen. Och inte heller hans tusen-och-en släktingar som blivit kattmat eller hundleksaker under sommaren. Blä.