Jag skulle skynda mig att ta några bilder i morse innan jag skulle åka på jobbet, men ingen av bilderna blev bra; jag lägger ändå ut en av bilderna bara för att ni ska få se ungefär hur valparna ser ut med nyöppnade ögon. Jag klippte klorna på dem för första gången igår, och nu är de så intresserade av Divas mat att jag ska köpa "bäbismat" till dem idag så de får börja smaka på det i helgen. Olivia har förresten börjat löpa. Hon hjälper Diva att städa och pyssla med valparna och är rysligt duktig och vuxen, tycker hon själv. Vad Diva anser förtäljer inte historien ... Hon blir i alla fall inte arg; hon är en mycket snäll hund.Igår var det luciafirande på Philips dagis, så vi gick dit allihop, och Indra satt och tindrade med ögonen och tyckte att det var väldigt festligt och mysigt alltihop - särskilt chokladbollarna vid fikat efteråt.
För någon vecka sedan, när jag hade lämnat barnen på dagis, så tittade jag in genom fönstret när jag gick förbi, och då satt Indra vid frukostbordet med ansiktet vänt mot fönstret (hon och Philip går på två olika avdelningar). Hon såg inte mig, utan satt och tittade på något av de andra barnen. Hon log, och jag tyckte att hon strålade så där så att hela rummet fylldes av ljuset av hennes lilla väsen. Jag undrar om alla föräldrar känner så om just sina barn. Jag hoppas det.
Ha en riktigt fin luciahelg!
