Inget nytt på fölfronten ... Diskett stod som sagt inne i natt i sällskap av våra två löpska honkatter. Nu var det förvisso inte det roligaste sällskapet för ett högdräktigt sto - de vaggade omkring, spinnande och kuttrande, och strök sig mot allt och alla - men jag tror inte att Diskett betraktade dem som något hot heller (snarare som lite allmänt jobbiga). Hennes juver var mycket större i morse; mjölken är dock fortfarande genomskinlig, klibbig och salt, vilket brukar innebära att fölningen inte är på gång riktigt än. När vi fyllde på hästarnas vattenkar nu i eftermiddags gick hon i alla fall och ställde sig i grinden i väntan på att gå in, och det gör hon aldrig annars eftersom de ju går på lösdrift. Hon får naturligtvis fortsätta att vara inne på nätterna, och jag fortsätter kolla henne med jämna mellanrum. Besvärligt, förvisso, men ett kärt besvär!Sebastian och Simon är mitt uppe i provperioden med nationella prov nu. Simon har fått reda på resultaten på två prov, läsförståelse i engelska och svenska, och han hade alla rätt på båda. Våra duktiga barn! Just nu är Sebastian på fotbollsträning igen med A-laget.
Bilden tog jag igår när jag och Patrick var ute med skotrarna. Jag körde yamahan (alltså inte den på bilden!). Solen tog så mycket att jag var knallröd i ansiktet på kvällen, trots att jag ju brukar vara ute en hel del. När jag var i Miami för några år sedan brukade jag ta långa promenader eller löpturer på stranden på morgnarna (jag bodde i South Beach, precis vid stranden), och en dag glömde jag solglasögonen, så innan jag kommit tillbaka från promenaden hade jag fått en liten mörk fläck i synfältet på vänster öga. Gud, vad orolig jag blev! Den där fläcken kommer fortfarande tillbaka emellanåt när det är stark sol ute, särskilt i kombination med snö. Men det skulle ju se fånigt ut med solglasögon när man kör skoter, så jag måste nog inskaffa en ny hjälm med tonat visir i stället. "Solfläcken" dök inte upp igår i alla fall, som tur var.
Är det någon som undrar hur amerikanerna i Miami Beach såg ut? Ja, de var nog smalare och mer vältränade än genomsnittsamerikanen, men så vältränade var de ändå inte (en hel del kändisar och fotomodeller finns det förstås där, men de ser inte särskilt märkvärdiga ut i verkligheten). På gymmet där jag tränade var det till och med flera personer som trodde att jag var instruktör, så jag hjälpte till att lyfta ut när killarna körde bänkpress - och jag kunde inte ge mig till att säga att jag bara var "kund" där jag också (inte heller att jag tyckte att det var tungt att lyfta ut; det vara bara att bita ihop). Well well, roliga minnen - det gäller bara att fylla på med nya hela tiden!
