Året som gått

I fjol försökte jag mig på någon sorts summering av året som gått, och det ska jag försöka göra även detta år. Året har gått fort men det har hänt mycket, så det blir naturligtvis bara en bråkdel som jag kommer att skriva om här.

I början av året bodde vi fortfarande i Skede, som ligger ungefär en mil från Vetlanda i Småland. Därifrån gjorde vi ett antal utflykter på olika utställningar med hundarna. Smilla gick i valpklass hela våren och hann med att bli BIR-valp ett antal gånger (bland annat på den internationella utställningen i Malmö), och hon fick dessutom flera BIS-placeringar, varav en vinst. Diva gick i juniorklass och fick Hp på officiell utställning samt flera BIR och BIG på inofficiella utställningar.

Tidigt på vårterminen bestämde vi oss för att flytta hela den långa vägen till Jämtland, eftersom mina föräldrar ville att vi skulle flytta ”hem” för att så småningom överta gården där vi nu bor. Vi tyckte då att det kändes rätt, trots att vi hade mycket ångest och ”second thoughts” över att lämna Småland, våra nära vänner och goda grannar, Philips älskade dagmamma, barnens kompisar och deras skola samt naturligtvis mitt jobb och ”vårt” gym. Sebastian hade dessutom bara ett år kvar i grundskolan, och det är tufft att komma ny till en skola med så kort tid kvar innan slutbetygen ska sättas. Nu är ju Sebastian en klippa på alla vis, så han har inte haft några problem att komma in i sin nya skola på ett bra sätt, trots att det varit en strulig hösttermin på skolan med flytt till nya lokaler osv. Men hade det inte varit för gården så hade vi ALDRIG lämnat Småland …(Love you and miss you!)

Ni som följde min blogg ifjol kanske kommer ihåg att vi då miste en älskad släkting, som då var endast femton år gammal. Även denna vår innebar en tragisk förlust av ett barn – mitt kusinbarn (jämnårig med Sebastian), som vi förvisso inte kände, men jag var granne med barnets pappa (min kusin) när vi växte upp och Sebastian och pojken skulle ha gått i samma klass i Bräcke. Vi har besökt graven flera gånger, och jag tänker på pojken och hans familj varje gång jag passerar kyrkogården, som ligger mittemot Philips dagis. Gravstenen är den finaste gravsten jag sett någon gång, med en bild på pojken ingraverad.

Som vanligt hoppar livet snabbt mellan hopp och förtvivlan och tillbaka igen. I maj föddes våra två föl: Skyborne Love Story och Skyborne Midnight Sun. Fölningarna gick bra, och stona fick senare åka på betäckning med Heniarth Yarra Glen. Vår tvåårige isabellhingst Skyborne Lightning fick betäckningslicens och vi beslutade oss för att låta honom betäcka vår Kulltorps Diskett (sektion B).

I maj importerade vi dessutom en svart whippethane från Frankrike: Taraly Black Mamba (e. Multichampion Taraly Stairway-to-Heaven – Multichampion och världsvinnare -01 Taraly Malcolm X). ”Jazz” har under hösten ställts ut i valpklass och har flera BIR samt BIS-placeringar (den senaste på SVVK:s utställning i Stockholm i oktober).

I juni tog vi så vårt flyttlass upp till Jämtland. Eller rättare sagt – det blev flera vändor; eftersom vår familj består av sex personer, fem hundar, åtta hästar och två katter så har vi rätt mycket saker. Vi köpte en jack russellvalp, Blaze, i samband med flytten, och hon har förgyllt vår tillvaro här. Dessvärre tyckte jag nu i början av vintern att det kändes för mycket med fem hundar, eftersom vi ju försöker aktivera våra hundar utifrån var och ens förutsättningar och vilja. Därför sålde vi Blaze i december till en aktiv tjej i Östersund som bland annat driver ett eget gym, och det verkar som om Blaze har anpassat sig bra till livet i staden.

Sommaren gick åt till att fixa hagar och ved, och vi köpte mycket nya möbler också eftersom huset där vi bor nu är ganska mycket större än det i Skede. Några utställningar hann vi i alla fall åka på, och till vår stora glädje fick Smilla två CK på raken när hon tio månader gammal debuterade som junior. Dessutom har hon placerat sig i Bästa tikklass, vunnit juniorklasser och blivit BIS-2 junior. Resultaten för Jazz har jag redan nämnt.

Under hösten genomförde Diva sin MH (mentalbeskrivning) med godkänt skott (1:a). Vi började även träna viltspår med hundarna, och i oktober debuterade Smilla genom att genomföra sitt anlagsprov med full poäng! Detta gav förstås mersmak, och under 2007 ska jag försöka hinna göra MH och anlagsprov med dem jag inte hann med i år (alternativt var för unga).

Patrick har gått en utbildning i Härnösand sedan augusti, och utbildningen fortsätter nu i Östersund. Han har varit borta mycket, och jag har haft fullt upp med barn, hundar och hästar under hela terminen. Dessutom jobbar jag ju heltid (jag är gymnasielärare i språk), och det är alltid extra mycket att göra och sätta sig in i när man börjar på en ny skola. Barnen spelar ishockey (Sebastian och Simon) och innebandy (Felix), så det blir många resor fram och tillbaka till Bräcke varje dag. Mitt i allt har jag försökt träna själv också, men träningen är faktiskt det som blivit lidande under terminen, eftersom den hamnade en bit ner på prioriteringslistan. Jag måste ju sova någon gång också … (Patrick lyckas på något sätt både jobba natt på helgerna och kliva upp på morgnarna som vanligt … Själv måste jag sova i alla fall sex timmar för att fungera någorlunda på dagarna.) Men men, jag HAR faktiskt tränat kontinuerligt – även om det inte blivit fem gånger i veckan - så även om jag har tappat lite muskler och toppstyrka så är jag i alla fall inte tillbaka på scratch. Jag vet att det går rätt fort att komma igen också, så jag har förtröstan …

I november fyllde Patrick 40 år, och vi köpte dessutom hingstfölet Ekbäckens Jarrah (e. Heniarth Yarra Glen u. Ekbäckens Jasmine – Twyford My Man), som vi hoppas mycket på inför framtiden. För ett par dagar sedan sålde vi så Ysselvliedt´s Sky Line, eftersom vi kommer att använda hennes son på våra ston nu framöver och därigenom bevara hennes linjer. Vi beslutade oss dessutom redan i våras för att behålla även årets stoföl (e. Vardra Santos u. Twyford Morgana), och vi försöker hålla hästantalet på en rimlig nivå för att hinna med alla. Skylines årsföl Love Story kommer också att säljas så småningom och är alltså till salu.

Har jag fått med allt nu? Nej, inte på långa vägar … Det allra mesta av det som händer och det vi gör är förstås sådant som bara vi själva vet om, och mycket är sådant som alla människor gör och är därför inte av allmänt intresse. I det stora hela är jag i alla fall väldigt nöjd med det gångna året. Det finns beslut som jag ångrar att vi tagit, men även om saker inte går att göra ogjorda så går det i alla fall att ändra på dem utifrån det nuvarande läget. Vi har aldrig varit rädda för förändringar, men det gäller att göra dem vid rätt tidpunkt. Ni som följer min blogg och genom den våra liv kommer framöver året - eller möjligtvis under 2008 - att få reda på de saker vi redan nu har planerat.

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag er alla - gamla och nya vänner och bekanta såväl som er som bara råkat läsa dessa rader!

Music

Skyborne My Music 1,5 år. Kortet är taget idag. I bakgrunden skymtar man en del av stonas hage.
Det som ser ut som dubbla nosremmar är grimman, som jag hade kvar innanför tränset för att leda henne i. Sedan ledde jag Melody med sadel och träns, och det gick också bra. Hon har så litet huvud att hon fortfarande måste ha shetlandsstorlek på grimman och tränset, trots att hon blir tre nu efter nyår. Sunny ser ut att bli störst av Morris döttrar, sedan kommer Music och sist Melody. Jarrah är ungefär lika hög som Sunny.

Varje gång vi har gått till Bodsjön med hundarna nu på sistone har vi mött någon av byinvånarna och pratat lite med dem. Det är fler än vi som tycker att "Statvägen" är en bra och lagom väg att gå, oavsett om man har hund med sig eller inte. Igår var det nattgammal is på Bodsjön. En bekant berättade att isen på en annan sjö som ligger 7 km från Bräcke fast i en annan riktning än Åhn har legat sedan i oktober och är ungefär 30-40 cm tjock, så de åker skridskor på den utan problem. Konstigt att det skiljer så mycket på så kort bit ... Annars brukar det ligga snö på isen den här årstiden, så det går nästan aldrig att åka skridskor på sjöarna här på vintrarna. Detta är i sanning en konstig vinter.

Skyline har flyttat

I förmiddags hämtades Skyline av sina nya ägare. Trots att det känns hemskt varje gång man skiljs från ett djur (och trots att det är jag själv som fattat beslutet om försäljningen) så känns det ändå bra när man vet att de kommer till riktigt bra hem. Saknaden efter Skyline känns dessutom mycket mindre när jag tänker på hur lyckliga hennes nya ägare var över henne. Jag hoppas att Skyline kommer att glädja de tre små tjejerna och deras föräldrar i många år framöver - och att hon får ett riktigt, riktigt bra föl till våren.
En bild från i somras, på Smilla och Maniac. Katterna lever och mår bra, om det är någon som undrar ... Våra hundar äter nämligen inte katter till frukost och små barn som efterrätt ... =)

Mellandagar ...

Igår och idag var vi i Åsele i Västerbotten, där Patrick är född och uppvuxen, och där hans föräldrar fortfarande bor. Vi gjorde en snabbvisit till ett par bekanta också, och det var lika trevligt som vanligt. Synd att det är så pass långt till Åsele ...

Jag har tagit in Skyline nu ikväll eftersom hon flyttar i morgon. Det känns tråkigt att sälja henne, men man kan ju inte ha hur många hästar som helst om man ska hinna med dem alla. Nu ska jag ägna tid åt att tömköra och så småningom rida och köra in unghästarna, så jag vet att jag kommer att ha fullt upp i vår. Vi har ju två blivande treåringar (Melody och Lightning) och en tvååring (Music) samt tre som blir ett år nu efter nyår. Dessutom väntar vi föl i mars (Skyborne Lightning x Kulltorps Diskett, alltså en blivande sektion B) och i maj (Heniarth Yarra Glen x Twyford Morgana, welsh mountain). Jag tycker att det är jätteroligt med unghästar och jag vill göra jobbet med dem själv för att de ska bli som jag vill ha dem ... Dock kommer Felix att få hjälpa mig med att "sitta in" unghästarna, och förhoppningsvis kommer han att kunna rida dem själv också framöver sommaren. Det hade förstås varit enklast om jag själv varit typ 150 cm lång och inte 168 - men vissa saker kan man ju inte ändra på. Och för det mesta är det faktiskt rätt bra att vara lång.

Juldopp

På julafton bestämde vi oss för att gå ner till sjön och bada. Till och med Philip ville bada, men han "fegade ur" när han kände hur kallt det blev utan kläder. Felix och Patrick tog sig däremot ett par dopp i den iskalla sjön. Själv badade jag inte - jag tycker att det är kallt till och med på sommaren. Diva tyckte att det blåste för mycket och tog skydd bakom några stenar; annars är hon rätt katig när det gäller vinterbad.

Julen har varit precis som den ska vara, med mycket och god mat och besök av Patricks föräldrar. Nu skulle man nog klara sig på soppa fram till påsk eller så ... Sebastian var jultomte hos oss, och han fick även i uppdrag att vara tomte hos våra gulliga grannar som har barn på Philips dagis. Med sig hade han Simon, och de gick även en sväng till våra andra grannar och gav dem en vinflaska från oss (vet inte om de dricker vin, men det var en fin etikett på den med en häst ...) och alla var glada och nöjda. Sedan gav de en julblomma till mina föräldrar också och ett paket till sin hitflyttade kusin, men jag tror inte att det var lika uppskattat av responsen att döma.

Hundarna har nog inte haft någon särskilt spännande jul. De har i och för sig fått både goda ben och grisöron och en och annan skinkbit, men jultomten brydde de sig förstås inte om. Vi har gått till Bodsjön med dem i alla fall, och Patricks mamma följde också med. Det är en sådan fart på henne trots att hon är 78 år gammal. Jag är säker på att hon har betydligt bättre fysik än en genomsnittlig 20-åring - men så är hon duktig på att underhålla sin kondition också med långa och raska promenader. Idag bakade hon jättegoda bullar, och Philip gjorde flera helt egna bullar och han var så lycklig över dem. En annan sak vi har gjort, är att vi äntligen kommit oss för med att skaffa badkar! Åh, vad jag har saknat att kunna bada de senaste åren! Vi hade nämligen inget badkar i Skede heller. Både vi och barnen har hunnit bada flera gånger. Philip och Felix badar tillsammans och har så roligt. De leker jättemycket med varandra annars också; Felix är så snäll och duktig med sin lillebror trots att det är fem år som skiljer dem åt.

Jag vet att det var en hel del av våra vänner och bekanta som blev utan julhälsning från oss (jag har inte lyckats spara alla e-mailadresser; några har dessutom bytt adress och vissas mailboxar var fulla), men jag hoppas att alla har haft en bra jul. Tack för de julhälsningar vi själva har fått från olika delar av världen! Nu siktar vi in oss på nästa helg med allt vad där hör till. Jag ska försöka göra en liten årskrönika också för att sammanfatta året som gått. Nästa år hoppas jag att vi hinner med en längre resa, och vi har även ett par roliga nyheter (tycker vi själva i alla fall) som vi kommer att presentera längre fram under året. Just nu väntar vi bara på snön så att barnen kan använda sina nya skidor och kälkar ...

Merry Christmas & A Happy New Year!

Julstädning ...

Ja, det är vad jag ägnat större delen av dagen åt. Med tolv rum att städa så tar det ju ett tag ... Men de stora barnen städar förstås sina egna rum, och Philips rum är så litet att det nästan inte räknas som ett rum, så det var väl egentligen nio rum jag städade ... Plus kök, hallar och badrum, förstås.

Jag är egentligen inte särskilt effektiv när jag städar. Jag börjar med en sak, och så kommer jag på att jag "bara måste göra det också" medan jag kommer ihåg det och när jag ändå är på det stället i huset. Idag innebar det till exempel att jag badade hundarna mitt uppe i allt (och dessutom klippte jag klorna och skrapade bort lite tandsten på dem när jag ändå höll på). Det innebär att det fortfarande är lite dammtorkning kvar - men hundarna är i alla fall fina! Eller - var. Det tog väl ungefär två minuter för dem att skita ner sig igen när de sprang som galningar runt stallet. Men jag VET att de är nybadade, och det räcker för mig. Whippetar är ju i allmänhet renliga hundar, och all eventuell smuts åker bort så fort de torkat.

För er som varit intresserade av Skyline kan jag berätta att hon nu är såld och ska flytta till sitt nya hem under jullovet. Hennes nya familj verkar jättebra, och som tur är flyttar hon inte så långt. Jag kommer att sakna henne! Hennes gener finns kvar hos oss i och med att hennes isabellfärgade tvåårshingst Skyborne Lightning (moderlivsimport e. den vackre Ysselvliedt´s Special Edition) är godkänd för avel, och vi kommer förmodligen att använda honom till våra ston till sommaren. Om allt går som det ska kommer jag även att erbjuda honom till andras ston. Villkoren (språngavgift etc.) för betäckningarna återkommer jag till längre fram.

Kvar till salu har vi Skylines ljuvliga sjumånaders hingstföl, Skyborne Love Story. Han är snäll att leda, verka och binda upp, och hans passansökan är inskickad.

Jullov!

Sista dagen på skolan före lovet är nu gjord ... Gissa om det känns skönt! Nu är det bara barnens skolavslutning kvar innan de också är lediga. Terminen har gått bra för allihop - men visst är vårterminerna roligare?!? Inte bara för att det är fler lov då, utan för att den ljusa delen av dagarna blir allt längre. Jag tycker om ljus och värme, även om jag gillar att åka skidor, köra skoter, rida eller bara promenera i det kritvita vinterlandskapet också. Nu ser det tyvärr ut att bli en grön jul här eftersom den lilla snön som kom är på väg att smälta bort, men det är rätt okej det också. Snön kommer ju, förr eller senare.

Igår flyttade Blaze till sin nya ägare. Det känns tomt och konstigt utan vår lilla glädjespridare, men jag är säker på att hon kommer att få det jättebra i sitt nya hem. Lycka till från oss alla!

Den här vintern kommer att bli ganska händelsefattig på hundfronten. Vi åkte ju inte på Stora Stockholm, så vi får i stället glädjas över Smillas och Jazz släktingars utmärkta resultat. Allra bäst gick det för Smillas farfar, Ch Adagio Love Supreme, som blev BIR samt BIG-3. Grattis i efterskott! Vi kommer heller inte att åka på My Dog i Göteborg i januari, men jag önskar alla er som ska dit lycka till, även om det ju är några veckor kvar dit. Vår första utställning nästa säsong blir nog någon av dem som äger rum i mars, men vilken eller vilka vi ska välja har vi inte bestämt än.

Om allt går enligt planerna kommer Diva att paras i slutet av vintern och vi kommer förhoppningsvis att kunna erbjuda vackra valpar lagom till sommaren.

Snowflakes

Jag har varit i stallet halva dagen idag och verkat hovar, borstat hästar och lett föl. Jag verkade Jarrah för första gången (han flyttade ju hit för ganska precis en månad sedan) och han var jättesnäll. Philips katt, Tjejen, strök sig längs hans ben medan jag verkade honom, och från början var jag rädd att han skulle råka sätta ned en hov på katten, men det gjorde han förstås inte. Jag tror nästan att hästar förstår att de måste vara försiktiga med katterna - kanske har katter till och med en lugnande inverkan på dem. Inte för att våra hästar är hispiga (utan tvärtom), men ändå ... Ikväll har det fallit några snöflingor. Kanske blir det en vit jul ändå? Om du tycker att det är roligt att tillverka egna snöflingor så finns här en hemsida där man "klipper" fram egna mönster: http://snowflakes.lookandfeel.com/
Om man har tid och lust att sitta och klippa en stund så blir det säkert fina snöflingor till slut. Här ovan är två av mina försök ... =) Jag kanske måste öva några gånger till ...

Hur kan någon föredra vintern ...

... när det här är alternativet?!?

Den här vintern har hittills varit som en enda lång höst - ruggig och mörk. Ytskiktet i hagarna är ojämnt och hårt, och inte ens fölen tycker att det är roligt att springa nu. Hundarna leker dock som vanligt; det ska mycket till innan en whippet låter bli att springa på grund av underlaget. Till och med blankis fungerar bra - det tar bara lite längre tid att få stopp!

I tisdags var det traditionsenlig lussevaka på högstadiet. Sebastian deltog i gruppen som underhöll; han var med i sketcherna, sjöng "Rocking all over the world" i en grupp samt var förstås med i luciatåget. Jag har fått höra från flera håll att han var duktig, och musikläraren tycker att de borde fortsätta med gruppen och ha fler framträdanden. I onsdags firade vi lucia flera gånger om: först i skolan (jag var med i luciatåget på gymnasiet; det är fortfarande roligt att sjunga!), sedan på dagis och till sist i ishallen, där vissa av hockeylagen (bland annat Sebastians lag) och en sångkör stod för underhållningen. Jag gillar lucia - den är så lagom avgränsad och inte lika ansträngt upphaussad som vissa andra högtider (t.ex. jul och nyår). Men jag gillar julen också, det måste jag erkänna!

Jag har äntligen hunnit med terminens alla utvecklingssamtal för såväl mina egna barn som för mina elever. Nu är det bara två skoldagar kvar för mina gymnasielever, och de har nog haft nedräkning ett tag nu ... Det är jobbigt på slutet av höstterminen, och eleverna har verkligen gjort sig förtjänta av ett långt jullov. Extra långt blir det eftersom de jobbat in tid genom bl.a. öppet hus. Vi lärare jobbar på onsdag också, men sedan får även vi ledigt. Det behövs, kan jag tala om. Jag tycker jättemycket om mitt jobb, men det tar på krafterna också. Det är så mycket runtomkring själva undervisningen som jag tror att människor utanför skolvärlden inte har en aning om - eller åtminstone har svårt att inse HUR mycket annat jobb man gör. Men jag tänker inte klaga; jag har, i mina ögon, världens bästa yrke.

Tjuvstart på luciafirandet

Ikväll kröntes Bräckes Lucia 2006. Felix var med i barnkören, och de var så duktiga! Dessförinnan var det uppträdande på Bräcke ishalls tioårsjubileum. Felix sjöng i kören då också, och Simon och Sebastian deltog i en musikal. Roligt att titta på! Dessutom var det godisregn för publiken med jämna mellanrum, och det var ett smart drag med tanke på alla småbarn som var med. Nu är Sebastian på middag på Folkets hus, och sedan är det dans efteråt. Som tur är ska han sova över hos en tjejkompis, så jag slipper sitta uppe så länge i natt.

Diskett börjar se riktigt dräktig ut nu. Jag har fyllt på mer kutterspån i deras vindskydd, men de föredrar att ligga i höet, så det känns lite som att elda för kråkorna ... Jag tömmer och rengör badkaren som vi har vatten i till hästarna minst en gång i veckan (oftare om det behövs - oftast blir det varannan dag till stona med föl för de har en förmåga att smutsa ner i sitt badkar) så det gjorde jag i förmiddags. Det tar evigheter att fylla på båda badkaren, vilket förstås är väldigt opraktiskt när man inte har tid i överflöd. Det går inte att lämna vattenslangen där och gå därifrån heller, för alltid är det någon häst som tycker att slangen är rolig att leka med. Sunny är klart värst ... Hon har förresten blivit väldigt social nu. När hon var liten stod hon mest och betraktade mig på avstånd medan Love Story gärna kom fram och pratade. Några nya kort på hästarna eller hundarna har jag inte tagit. Det blir så dåliga bilder den här årstiden när vi inte har någon snö som lyser upp. Jag undrar om det behövs gymnasielärare i svenska och engelska i Thailand? Eller kanske i Florida? =)

Fredagkväll ...

Och jag har lovat att sitta uppe för att hämta Sebastian vid midnatt ... Vad skulle jag ha gjort utan körkort? Igår satt han uppe till halvtolv för att fila på en recension som skulle vara inlämnad idag. Han fick MVG på den, så det var ju värt jobbet. Jag läste också hans bok igår medan han skrev recensionen. Skyddsängeln i Belfast tror jag den hette. Naturligtvis grät jag i slutet ... Jag tror att "känsligheten" har ökat med åren.

Patrick gick sista dagen i Härnösand idag och är godkänd på utbildningen. Det har varit rätt kämpigt under hösten när jag har varit hemma så mycket själv, och ingen hjälp har jag ju heller - förutom av mina snälla barn! Som det "duktiga och självständiga" mellanbarnet har jag alltid fått klara mig själv, och mina föräldrar har alltid haft fullt upp med att hjälpa mina systrar som bland annat var mobbade under skoltiden och därefter tydligen gjort konstiga val av män (förutom min storasysters nuvarande fästman då) ... Tja, man gör ju sina egna val i livet.

Imorgon ska barnen uppträda i ishallen och Felix ska sjunga i kyrkan också på kvällen, så dagen är redan fulltecknad. En promenad kanske jag hinner med på förmiddagen ... Men på söndag har jag INGENTING inbokat! Tror jag ...

Jodå, jag lever!

Jag har bara så mycket att göra nu att jag varken hinner eller orkar skriva i bloggen, trots att det finns saker att berätta om. Vi har annonserat ut Skyline och hennes föl, eftersom vi ju har sparat tre stoföl de senaste åren. Dessutom ska vi använda Skylines tvååriga hingst på stona nästa år, så vi behåller ändå hennes gener genom honom. Skyline är betäckt med Heniarth Yarra-Glen och förväntas föla i maj 2007.

Efter noggrant övervägande (och en hel del ångest!) har vi även bestämt oss för att sälja vår lilla sötnos Blaze. Patrick avslutar sin utbildning i Härnösand imorgon men ska fortsätta läsa i Östersund, så jag tycker att Blaze kommer alltför mycket i skymundan nu. Vi har ju flera unga hundar, och alla har rätt till sin beskärda del av uppmärksamhet (vilket förstås även äldre hundar har ...). Vi får väl se om rätt köpare dyker upp, annars säljer vi henne naturligtvis inte! Hon är en så himla glad och rolig hund - en riktig solstråle.

Vi har ingen snö alls, och det är i och för sig varmt ute, men det är så MÖRKT! Jag hinner inte göra någonting ute efter jobbet, bara fixa lite med hästarna i skenet av en ficklampa. Idag var vi en sväng till sjukhuset i Östersund för att få ytterligare en läkarbedömning inför Philips operation. Jag vet inte när den blir av, men någon gång under vintern, antar jag. Just nu går han runt och sjunger Blinka lilla stjärna ... Nej, nu ska jag strax hämta Simon från träningen. Bra att barnen tränar, men tusan så jobbigt det är att skjutsa!