måndag, mars 28, 2011

Livstecken!

Efter drygt två veckors rejäl förkylning är vi nu på bättringsvägen och har till och med börjat träna igen. Vi hade anmält Saga till SVVK:s utställning i Strängnäs igår men stod över. Nästa utställning för oss blir inte förrän i maj. Ni har väl alla läst om pojken som attackerades av en björn i Funäsdalen i fredags? Ikväll hände något osannolikt hos oss också, om än inte lika dramatiskt, och utan att någon människa var inblandad. Jag skulle släppa ut hundarna för att de skulle kissa innan middagen, och min vana trogen tittade jag först ut för att kontrollera att det inte var något rådjur alltför nära vårt hus, för det är inte kul om whippetarna får för sig att springa efter dem. Nu var det två rådjur kanske femtio meter bort, så jag öppnade dörren och tjoade för att de skulle flytta sig utom synhåll, men det brydde det sig inte alls om. Jag bestämde mig därför för att släppa ut italienarna först, för de skulle aldrig få för sig att jaga rådjur, och samtidigt kanske rådjuren skulle gå iväg. Lilla Olivia, som bara är 32 cm hög, följde stigen mot slänten intill tomten, och jag stod vid altandörren och tittade på rådjuren. Ett av de vuxna rådjuren tog ett par steg mot Olivia, och jag trodde inte mina ögon när rådjuret ett par ögonblick senare sprang raka vägen mot Olivia och attackerade henne med frambenen! Olivia var fortfarande kvar på tomten och max tio meter från altanen, men hon befann sig i en slänt så jag såg bara hur rådjuret anföll samtidigt som jag hörde hur Olivia ylade. Jag skrek också, ni vet så där "fy" och "nej" och vad man nu kommer sig för att vråla i en sådan situation. Efter några sekunder vände rådjuret tillbaka mot skogen, och Olivia sprang hem så fort hon kunde. Hon hade lyckligtvis inte blivit skadad, men blöt och omskakad var hon ... Stackaren. Nästa gång hon gick ut stannade hon flera gånger och tittade mot skogen för att försäkra sig om att "odjuret" inte skulle anfalla igen. Själv funderar jag över vad som hade hänt om jag inte hade sett det hela. Skulle rådjuret faktiskt ha haft ihjäl henne, eller skulle hon ha klarat sig, trots eller kanske tack vare sin storlek?

torsdag, mars 10, 2011

Utflyktsdag

Eftersom vi är lediga denna vecka, spenderar vi så mycket tid som möjligt utomhus. Tidigare i veckan har vi åkt skoter och längdskidor, och idag promenerade vi först runt "berget" och sedan åkte vi skoter på sjön. Sammanlagt blev det ca 2,5 mil för oss som var med, inklusive några av hundarna. (Emellanåt åker jag längd och Patrick kör skoter med Indra ... Vi försöker variera så gott det går.) På bilden ovan syns Smilla och Hermione.
Hermione

Saga

Smilla



tisdag, mars 08, 2011

New pictures of Saga and Hermione

Play A While A Room With A View
"Saga"
Whippet, 2 years old
CC BOB BIS 3 in Boden 5 March 2011
New Swedish Champion
Yebelli's Hermione
"Hermione"
Italian Greyhound, 16 months old
CC BOS in Boden 5 March 2011

måndag, mars 07, 2011

Play A While A Room With A View is now Swedish Champion!

"Saga" got her 3rd CC, became BOB and BIS-3 on Saturday, and she is now Swedish Champion! Judge: Robert Paust, USA. Hermione got her first CC, became BOS and and BIS-4 (intermediate class). Judge: John Rowton, Canada.

På Svenska Vinthundklubbens utställning i Boden i lördags fick Play a While A Room with a View, Saga, sitt tredje cert och blev därmed svensk utställningschampion, två veckor efter sin tvåårsdag! Dessutom blev hon Bäst i rasen (BIM blev snygge Undimoon Rocket to the Moon)! Domare: Robert Paust, USA. Saga avslutade sedan dagen med att bli BIS 3 för John Rowton, Kanada. För att vara korrekt ska jag tillägga att championatet inte är officiellt förrän det godkänts av SKK. Resultaten från utställningarna ska först vara inskickade av arrangören, och det har inte hunnit göras än.

Vår unga italienska, Yebelli's Hermione, fick sitt första cert och blev BIM (Bäst i motsatt kön; BIR blev Ch Northgate's Egoiste Exess) för John Rowton, och blev slutligen BIS-4 unghund för Robert Paust!

Stor lycka!!! Båda domarna var dessutom mycket trevliga och sympatiska, och jag skulle inte tveka att ställa ut för dem igen! (Jo, naturligtvis är det trevligare att ställa ut för domare som gillar ens hundar, men ibland kan även ett "dåligt" resultat kännas okej om domaren är förtroendeingivande, tycker jag.)

Sagas tidigare cert har hon fått av Bitte Ahrens, Sobers kennel, samt Anette Edlander. Samtliga tre cert är tagna på Svenska Vinthundklubbens utställningar.

Nu har vi sportlov, så förhoppningsvis hinner vi ta nya bilder på Saga och Hermione under de närmsta dagarna. Och jag vill dessutom passa på att tacka så jättemycket för alla gratulationer!