Livstecken!

Efter drygt två veckors rejäl förkylning är vi nu på bättringsvägen och har till och med börjat träna igen. Vi hade anmält Saga till SVVK:s utställning i Strängnäs igår men stod över. Nästa utställning för oss blir inte förrän i maj. Ni har väl alla läst om pojken som attackerades av en björn i Funäsdalen i fredags? Ikväll hände något osannolikt hos oss också, om än inte lika dramatiskt, och utan att någon människa var inblandad. Jag skulle släppa ut hundarna för att de skulle kissa innan middagen, och min vana trogen tittade jag först ut för att kontrollera att det inte var något rådjur alltför nära vårt hus, för det är inte kul om whippetarna får för sig att springa efter dem. Nu var det två rådjur kanske femtio meter bort, så jag öppnade dörren och tjoade för att de skulle flytta sig utom synhåll, men det brydde det sig inte alls om. Jag bestämde mig därför för att släppa ut italienarna först, för de skulle aldrig få för sig att jaga rådjur, och samtidigt kanske rådjuren skulle gå iväg. Lilla Olivia, som bara är 32 cm hög, följde stigen mot slänten intill tomten, och jag stod vid altandörren och tittade på rådjuren. Ett av de vuxna rådjuren tog ett par steg mot Olivia, och jag trodde inte mina ögon när rådjuret ett par ögonblick senare sprang raka vägen mot Olivia och attackerade henne med frambenen! Olivia var fortfarande kvar på tomten och max tio meter från altanen, men hon befann sig i en slänt så jag såg bara hur rådjuret anföll samtidigt som jag hörde hur Olivia ylade. Jag skrek också, ni vet så där "fy" och "nej" och vad man nu kommer sig för att vråla i en sådan situation. Efter några sekunder vände rådjuret tillbaka mot skogen, och Olivia sprang hem så fort hon kunde. Hon hade lyckligtvis inte blivit skadad, men blöt och omskakad var hon ... Stackaren. Nästa gång hon gick ut stannade hon flera gånger och tittade mot skogen för att försäkra sig om att "odjuret" inte skulle anfalla igen. Själv funderar jag över vad som hade hänt om jag inte hade sett det hela. Skulle rådjuret faktiskt ha haft ihjäl henne, eller skulle hon ha klarat sig, trots eller kanske tack vare sin storlek?