torsdag, januari 26, 2006

I hate Thursdays ...

Torsdagar är en verklig hatdag: tillräckligt långt fram i arbetsveckan för att man ska känna sig trött bara för det, och samtidigt en hel dag kvar innan det är helg. Dessutom har vi möte på torsdagar, så jag slutar inte förrän vid fem. Ibland skäms jag lite över att jag känner så här, eftersom jag trivs jättebra både med mitt jobb och på min arbetsplats. Jaja, huvudsaken är att inte mina elever märker min torsdagströtthet alltför tydligt (men de har också hatdagar för den delen).

Idag vägde jag hundarna. Valparna är drygt 4,5 månader nu (de blir fem månader den 7 februari), Diva blir ett år den 19 februari och Alva är 3,5 år. Smilla vägde 8,1 kg, Dio 10,6 kg, mitt muskelpaket Diva hela 13,2 kg (och det är inte fett!) och Alva 11,1 kg. Jag har inte mätt valparna, men Smilla går fortfarande "raklång" under Alva, vid ljumskarna ni vet, där magen är som mest uppdragen. Dio är bara några centimeter lägre än Alva, som är 46,5 cm. Diva är 47 cm, men hon är lite längre i kroppen än Alva. Det blir roligt att se slutstorleken på valparna - hoppas jag. Whippetar har ju en tendens att bli lite högre än den i den svenska rasstandarden föreskrivna storleken: 44-47 cm för tikar respektive 47-51 cm för hanar. Inte så konstigt, egentligen, med tanke på att även svenskarna ökar sin kroppslängd med i genomsnitt 1 cm för varje tioårsperiod. Förhoppningsvis blir våra valpar av bra storlek, med tanke på föräldrarnas mankhöjd.

Hundarnas favoritstund varje dag är när vi ger hästarna kvällshö. Då följer alla hundarna med och busar järnet både i höet och ute. Roligast är tyvärr höet, särskilt enligt valparna. De springer upp och ner och hit och dit och leker dessutom herre på täppan bland höbalarna. Jag ska fotografera dem där någon gång. De ser rätt roliga ut, det lilla man nu hinner se av dem ...