Steget mellan tanke och handling behöver inte vara långt! Jag packade Mitsubishin idag med hundar och barn och off we went to rundbanan utanför Sundsvall. Det var verkligen supertrevliga och hjälpsamma människor vi träffade där, och jag ställde mängder av frågor för att hinna lära mig så mycket som möjligt. Jazz och Smilla fattade genast vad det gick ut på, så jag tycker att det var en väldigt lyckad dag.
Det hade förstås varit passande med en bild på whippetar eller greyhounds på banan, men jag fotograferade innan själva träningen började - det är för krångligt att hålla i hundarna och ta bilder samtidigt.
Felix fick ett nytt spel till sin Xbox när vi åkte hem och nu sitter han och spelar med Simon. Philip och Indra sover som stockar ... Jag och Patrick ska försöka ta igen lite av de senaste dygnens uteblivna sömn, så jag hoppas att Indra sover bra i natt.
Jag har förresten mätt upp en lämplig sträcka som jag cyklat med tillsammans med hundarna flera gånger, senast igår och i förrgår. Det är 6,2 km och jämnt och fint underlag. Igår följde Felix med. Vi såg att det var väldigt mörka moln som tornade upp sig bortöver Stavre, och när vi hade två kilometer kvar hem började det blåsa ordentligt och störtregna. Det är häftigt med riktiga oväder! I vanliga fall är det travtempo som gäller med hundarna, men igår ökade jag tempot rejält den sista biten hem. Ändå tyckte hundarna att jag var seg, och hade nog helst önskat att jag släppt kopplen så de hade fått springa hem i egen takt, dvs minst dubbelt så fort som jag lyckades cykla. Fast de är väldigt snälla att cykla med, och de drar aldrig åt något håll. De blir jätteglada (båda) och studsiga (Jazz) när jag tar fram kopplen och går iväg mot cykeln. Att det kan vara så roligt att trava bredvid sin matte!
