Nu är det mesta ordnat inför lördagens dop ... Bara lite småfix kvar som man inte kan göra förrän samma dag, såsom att hämta ut tårtorna. Det känns lite smånervöst inför själva dopet, trots att det ju inte är första gången som vi döper barn. Sebastian döptes i vackra Frösö kyrka, och mitt starkaste minne från det dopet är att jag var rädd att han skulle gråta och "förstöra" dopet för en annan familj som döpte sin flicka samtidigt; en av deras släktingar skulle dessutom filma. Alla våra barn har varit flitiga småätare de första månaderna, och jag tror nästan att Sebastian var den som åt allra oftast. Före dopet pratade jag med prästen om min farhåga att han skulle bli ledsen och vilja äta, och då sa prästen att hon inte hade några problem med att jag ammade i kyrkan; hon hade minsann till och med varit med om en kvinna som suttit och ammat under en högmässa. Och vad tror ni hände? Jo, Sebastian var tyst till en början men blev till slut trött och less, och det enda sättet att få honom tyst var att amma ... (Barnskrik blir nämligen väldigt gälla i kyrkan!) Så det gjorde jag när vi satt där framme inför alla människor, under själva dopet ... Jag hoppas att ingen från den andra familjen tog illa upp! Prästen sa inte ett ord om det efteråt, men hon fick ju i alla fall något nytt att berätta inför kommande dop. Jag tycker förövrigt att det är superlöjligt att vissa människor blir sura när man ammar sitt spädbarn offentligt. Det är ju inte precis så att man är ute efter att blotta sig!
Idag blev Patrick klar med sin larmchefsutbildning. Det är roligt att samla på sig så många kurser och utbildningar som möjligt, tycker både han och jag. Jag har också funderingar på att läsa lite fler högskolekurser och kanske doktorera så småningom; i engelska har jag ju redan läst D-kursen. Men de planerna får nog vänta tills de minsta barnen har blivit lite större. Just nu har jag fullt upp med att "bara" vara mamma!
Jag ska försöka uppdatera med nya bilder på Diva framåt början av nästa vecka. Hon ser likadan ut som vanligt, så det är inte så mycket nytt att visa upp, egentligen, och jag är ju fortfarande inte hundra procent säker på att hon verkligen är dräktig. Morris är däremot garanterat dräktig! Jättestor mage har hon redan! (Morris är vårt stamsto, welsh mountain, och världens gulligaste på alla sätt och vis.)
