Jag har inget särskilt att berätta om från dagarna som gått, så jag lägger ut en bild på Philip (snart tre år) i stället. Han hade ganska hög feber idag men piggnade till framåt eftermiddagen och hoppade en liten stund på studsmattan. Philip tycker så himla mycket om Smilla och någon gång då och då säger han så nöjt: "Smilla tycker om mig". För någon vecka sedan blev han emellertid lite less på att hon prompt skulle tränga sig emellan mig och honom i soffan, så då sa han lite lämpligt tillrättavisande: "Smilla, gå till din mamma. Du har en egen mamma". Jo, att Alva är Smillas mamma har han tydligen koll på - och även att Smilla tror att hon har två mammor ...
Jag minns när Sebastian var kanske fyra år gammal och för första gången insåg att det inte var jag som hade fött vår dåvarande hund. Så förvånad han blev!
När vi åkte bil i vintras och Patrick låg och halvslumrade så bad jag Philip att räkna upp våra hundar och när han gjorde det helt rätt så väckte jag Patrick för att han skulle få höra när Philip räknade upp hundarna igen. Grejen var bara det att den gången räknade han så här: "Alva och Smilla ... och pappa". Jag skrattade gott, men det gjorde inte Patrick ...
Nästa gång jag skriver här har jag varit i Frankrike!
