Nu i helgen ska vi försöka ta nya uppställningsbilder av valparna, så förhoppningsvis (om jag hinner) uppdaterar jag bloggen med nya bilder i morgonkväll eller på söndag. Valparna växer i alla fall som de ska. De är pigga och busiga, och några av dem har fått vara ute för första gången. De blev inte alltför imponerade av den kalla snön, men försökte ändå klättra upp i närmsta snöhög. Ungar är ungar, oavsett ... Jag har ett par valpar lösa inomhus mest hela tiden (då är de andra i valpboxen), men växlar valpar när de har slocknat på någon matta eller var de nu höll till när de blev trötta. En trött valp kan somna precis var och hur som helst! Anledningen till att jag bara har två valpar framme åt gången är att jag måste ha lite koll på vad de gör, så att de till exempel inte hittar något olämpligt att bita på, samt att jag måste hinna torka bort kiss och bajs för att undvika att någon kliver i det. Dessutom tycker jag att det känns bäst att efterlikna vanliga hemförhållanden för valparna nu när de börjar vara så pass stora: alltså att de ju så småningom troligtvis kommer att hamna som ensam valp i sina nya hem. Resten av dygnet umgås de ju ändå med alla sina syskon och en del av tiden är de fortfarande med Diva.
Jag har varit så himla yr nu i mer än två veckor (alltså inte virrig utan yr som i yrsel) så idag tog jag några prover på vårdcentralen för att kunna utesluta diverse sjukdomar. Som tur är var alla prover bra; jag hade 105/75 i blodtryck, 150 i blodvärde och 60 i puls - så jag är nog inte så värst sjuk! Hihi! Däremot fick jag bekräftat att det med största sannolikhet är virus på balansnerven som jag har fått (igen! Jag hade det för 17 år sedan också). Det smittas inte, och man brukar inte drabbas flera gånger, men det är synnerligen obehagligt och det brukar ta rätt lång tid för balanssinnet att reparera sig själv. Snabbast går det om man utsätter sig själv för det som framkallar yrseln, och eftersom det är fråga om s.k. lägesyrsel - dvs att man blir yr när man rör sig eller ändrar läge på något sätt - så är det väl bara att hålla igång som jag brukar. Att städa efter valpar är säkert en alldeles utmärkt rehabilitering! =)
