Den här lördagen har vi städat tomten, huset och garaget på Frösön. Det var första gången jag såg garaget. Det blev fint och rymligt! Till veckan kommer elektikern och kopplar in strömmen i resten av huset (än så länge är det bara ström i köket och tvättstugan), och efter det är det dags för mattläggning och tapetsering. Patrick ska göra innertak i garaget så att det blir ett varmgarage (golv och väggar är redan isolerade), men det dröjer nog några veckor innan han har tid med det. Själva huset känns otroligt välisolerat. Det är så varmt - och värme inomhus har vi verkligen inte varit bortskämda med de senaste åren ...
I övrigt denna vecka har jag tränat (ungefär som jag brukar, fast jag blev övertalad att gå på ett bodypumppass också, och eftersom jag precis hade styrketränat och plågat mig på löpbandet precis innan så var bodypumpen mycket jobbigare än jag hade trott ... Fast det var roligt trots det - och trots att jag egentligen inte är en sådan där gruppträningsmänniska); jag har gått en promenad för barncancerfonden tillsammans med Olivia, varit på utvecklingssamtal, kommit ihåg alla tider för vaccination osv för barnen, jobbat och allt annat som hör livet till.
Divas mage växer och är rund och stor, men inte lika stor som under förra dräktigheten, då hon ju hade nio valpar i magen. Jag ska ta en bild på henne och lägga ut så får ni se. Valparna kommer att födas i november. Hon verkar inte påverkad alls av dräktigheten utan springer omkring som vanligt och äter som en häst (även det som vanligt).
Så - med andra ord är allt "som vanligt" - så vanligt det nu kan vara med tanke på alla förestående och pågående förändringar. Jag tycker om förändringar (så länge de är till det bättre, vilket man förstås alltid hoppas), men vet ni vad jag tror? Jo, att vi människor i princip inte förändras efter att personligheten väl har befästs när man har kommit upp i ungefär trettioårsåldern ... Visst kan man polera ytan lite - men skrapar man bort den yttersta polishen så upptäcker man snart att det är samma människa som döljer sig därunder. Att man sedan under hela livet lägger nya erfarenheter till sina tidigare och därigenom utvecklas innebär ju ändå inte att man genomgår några genomgripande förändringar längst in. Kanske finns det någon undersökning som stöder min tes? Måste kolla! =)
