Värme!

Äntligen kom den då, värmen som vi väntat så länge på! Dessutom kom matjorden, och vi har ägnat ett par dagar åt att kratta och platta ut 180 kubik. Det var JOBBIGT i värmen! Som i en öken! Sedan har vi sått och vattnat och vattnat och vattnat ...

Efter att altanen blev klar förra veckan, byggde vi även om farstukvisten (entrén) och det blev en milsvid skillnad mot hur det såg ut förut. Det som fattas nu är plattor på framsidan och ännu en altan på baksidan. Fast just nu håller vi på att lägga ut tryckimpregnerat virke runt garaget och huset för att kunna fylla grus in mot grunden och för att gräsmattskanten ska bli skarp och någorlunda rak.

I tisdags sprang jag min träningsrunda på 31 minuter och kände mig himla nöjd med det, men efter det har jag inte sprungit ett steg för jag har varken hunnit eller orkat. Däremot har jag tränat styrketräning som vanligt.

Hundarna uppskattar kvällspromenaderna mer än dagens övriga promenader nu när det är så varmt. Barnen har varit på Lövstabadet och Frösö zoo och lite av varje. Nästa vecka börjar Storsjöcupen för Simon. Det är massor av lag som deltar, tror det är ungefär 360 i år.

Idag hade jag tänkt ...

berätta lite om träningen från veckan som gått, men så läste jag på Sommarhagens hemsida och såg att Marias uppfödning Sommarhagens Faristella avlivades igår i sviterna av ett komplicerat benbrott under en lure coursingträning för en månad sedan. Plötsligt kändes det inte så angeläget att skriva om någon träning ... Jag har träffat Stella och hennes matte ett antal gånger under olika aktiviteter, och även om det är otroligt tragiskt varje gång någon dör en för tidig död, så känns det extra mycket när det är någon man känner själv ... Jag sörjer med och tänker på er.

I hundhimlen kan Stella återigen springa snabbt, snabbt och tävla med själva vinden ...

Och själv vet jag inte om jag vågar ägna mig åt lure coursing igen, även om jag vet att olyckan kunde ha hänt precis när och var som helst, och att ingen skugga må falla på någon av dem som var med och arrangerade själva träningen.

Memma ny Internationell champion, och Nikki har fått sin WR-licens!

Sagas mamma Play A While Lady Orlando ("Memma") blev BIS-2 i Polen igår, och fick samtidigt en ny titel: internationell utställningschampion! Grattis!!!

Skyborne Say You Love Me ("Nikki") fick igår sin whippetracelicens och är därmed den första Skybornehunden som fått detta! Grattis!!!

Saga och jag har gått runt Frösön idag och tränat på en massa saker, och så har vi åkt bil till elljusspåret. Bilåkning måste vi träna på eftersom hon tycker att det är otäckt att sitta i buren när hon åker, och våra hundar åker alltid i bur så det är bara att bita i det sura äpplet och träna. Hon gnäller ingenting, men hon sitter upp och tittar ut och slickar sig om nosen, stackar'n.

Igår sprang (och gick) jag min träningsrunda på 35 minuter. Det var apjobbigt, och jag ångrar att jag valde en slinga som är så himla kuperad. Blä. Men det blir väl kanske lättare när man tvingat sig runt den ett antal gånger. Underlaget är i alla fall riktigt bra.

Jag var förresten i Badhusparken med barnen igår, och där träffade vi "Nellie" från vår senaste kull. Hon är en jätteglad och trevlig valp, precis som när hon var liten. Vi träffade henne för ungefär en månad sedan också, så jag kände igen henne på långt håll. Det finns ju tyvärr inte så väldigt många whippetar här i sta'n ...

Saga fyller fyra månader på själva midsommarafton!

Dagen till ära gick vi en helt ny matte+hundrunda, utan de andra hundarna. Vi har sett åsnor, hästar, kor, en dvärgschnautzer, en springande karl med en udda löpstil (en presumptiv hundmördare, enligt Saga) och en himla massa bilar. Nu har Saga börjat vänja sig vid bilar, men hon tycker fortfarande att bilar som går illa eller låter fult är skumma och kräver en noggrann granskning (fast hon försöker inte hoppa undan eller backa, som hon gjorde förut). Som träning inför utställningarna senare i sommar tränade jag henne idag på att stå fint på allt stadigt jag hittade: bänkar, bord (när ingen såg), höga och platta stenar osv. Det gick alldeles utmärkt! Dessutom gick vi i trappor och in i "bergrummet" (det är som en grotta, tror det är någon typ av gammalt skyddsrum eller militärt förvaringsutrymme). Trots att promenaden egentligen inte var längre än våra vanliga skogspromenader var hon riktigt trött efteråt i och med alla nya intryck.

Jag tycker att det är lämpligt att träna en valp inför kommande utställningar så att den kan gå någorlunda bra i koppel och är van vid lite olika miljöer och människor när den är fyra månader gammal. Jag har fuskat lite när det gäller koppelträningen med Saga (fast hon går ju snällt ändå, så det har nog inte gjort så mycket), och miljöträningen kommer vi att ägna mer tid åt nu när jag har fått semester. Hon är fortfarande jättesnygg! Jag ska försöka ta en ny uppställningsbild av henne så ni får se ... Men egentligen ska hon ses på riktigt!

När det gäller min egen träning, så har jag tränat rygg, axlar och biceps måndag + torsdag, och bröst, triceps och mage på onsdag. Dessutom har jag gått och intervalljoggat de andra dagarna, utöver hundpromaderna.

Vi har byggt klart altanen också. Den blev så bra! Nästa vecka ska vi byta ut resten av den befintliga bron och ändra lite vid entrén. Sedan ska vi göra de andra två uteplatserna, men det blir nog inte förrän senare under sommaren. När väl matjorden kommer går det inte att göra så mycket ute på tomten på ett tag, antar jag. (Vi har väntat på matjorden i flera veckor. Jordsållningsmaskinen är trasig ...)

Ha en fortsatt trevlig midsommar!

Hur mycket hinner man förbättra formen på åtta veckor?

På gymmet igår dök det upp en hel del okända ansikten, precis som det brukar vara i början av badsäsongen - även om det just nu känns som om det är lång tid kvar tills det går att bada utomhus här ... Det är främst två kategorier "gymnybörjare" som börjar den här tiden på året: överviktiga tjejer, som tillbringar gymtiden gående på löpbandet oavsett vädret ute, och unga killar, som insett att det nog fattas en hel del muskler både på armarna och bröstet och kanske även på magen nu när vinterjackorna till sist åkt av. Båda dessa kategorier brukar dessvärre tillbringa bara några enstaka pass på gymmet innan de ger upp och återvänder till godisätande, tevettittande eller WOW-spelande, eller vad de nu brukar göra i vanliga fall. Jag vet inte vad det är som gör att det är så få människor som fortsätter träna, men samtidigt kan jag tycka att det är bättre att lägga pengarna på bra skor och promenera ute i naturen om man vill gå ner i vikt, eller att börja träna redan under vintern om man faktiskt vill få en ökad mängd muskelmassa inför sommaren. Åttatimmarsträningen för att få en snygg strandkropp kan man nämligen glömma ... I varje fall om man hoppas att man på "efterbilderna" ska se ut som modellerna i tidningarna.

Själv har jag nog ungefär samma banala problem som en hel del andra: jag är normalviktig enligt BMI, har skaplig grundkondition tack vare alla hundpromenader men tycker att det är jobbigt att springa och har dessutom partier på kroppen som jag vill förändra. På en del ställen vill jag att musklerna ska bli större eller tydligare (axlarna och ryggen), medan jag vill få mindre fett på andra ställen (magen och låren; inte helt otippat va'?). Och vet ni, det är JÄTTESVÅRT att få min kropp att göra som jag vill! Eftersom det inte går att punktförbränna fett så måste jag gå ner i vikt, eller i varje fall i fettprocent, för att bli smalare där jag vill bli smalare. Samtidigt gillar min kropp att bygga muskler, och då ser ju t.ex. benen fetare ut om jag lägger på mig muskler innanför fettet - vilket blir fallet om jag tränar som jag brukar, dvs hela kroppen ungefär lika mycket.

I och med att jag nu står inför åtta veckors semester och därmed lättare kan styra över min träning (sista arbetsdagen är imorgon) så har jag försökt klura ut hur jag ska förändra min träning. Det blir mer löpning och cykling i stället för vanlig benträning, och så styrketräning som vanligt för överkroppen och magen. Dessutom hoppas jag kunna förbättra min kondition på kuppen. Det allra svåraste tycker jag är att se förändringarna, för de sker ju inte direkt över natten utan så gradvis att man inte ens lägger märke till dem. Lite tråkigt kan jag tycka, och antagligen en bidragande orsak till att så många människor lägger ner träningen.

Idag gick/sprang jag en runda på 39 minuter (vet inte hur långt det är, men det är rejält kuperat) och om inte benhinnorna sätter stopp hoppas jag kunna förbättra den tiden med 5-10 minuter under sommaren. Midjemåttet är 79 cm, och jag tror inte att det blir så mycket mindre eftersom fettet sitter lite längre ner. "Rumpmåttet" (stussmåttet) är 98 cm, och det tror jag inte heller kommer att förändras eftersom jag inte har så mycket fett på rumpa och höfter, och själva höftbredden kan man ju inte göra så mycket åt. (Som tjej bör för övrigt förhållandet mellan midja och rumpa inte vara högre än 0,8. För killar är det 1,0.)

Jag undrar om jag kommer att ge upp efter en vecka, precis som "alla andra"! Hihi! Jag återkommer med rapporter om det finns något att rapportera!

Utställningsnyheter: Skyborne So What ("Thure") fick Hp och blev BIR-valp båda dagarna i Vännäs under helgen som var. Grattis!!!

Och tack alla ni som kom ihåg min födelsedag förra veckan! Nu har jag alltså sållat mig till "kärringgänget", antar jag! ;) (Jag undrar när fyrtioårskrisen kommer? Eller är det den man drabbats av när man ens överväger att springa sig i form?)

Hänt i veckan, vecka 23

Philip och Felix har varit på Cirkus Brazil Jack tillsammans med en kompis. Det var mycket uppskattat, och vädret var perfekt för en sådan aktivitet. Felix var på bio i fredags med ett gäng andra kompisar, och tidigare samma dag var vi på simskoleavslutning för Philip. Han har varit med på alla simträningarna och har varit jätteduktig!

Patrick har köpt en ny cykel, och igår cyklade vi ett par mil så nu har vi ont i rumpan (sittbenen) båda två. Vi funderar allvarligt på att köpa lite sittvänligare sadlar - eller också får vi helt enkelt härda sittbenen lite mer.

Grovplaneringen på tomten är klar, och nu väntar vi bara på att matjorden ska levereras. Allt tar sin lilla tid, och jag har ju inte världens bästa tålamod så jag önskar att allt kunde ske på en gång. Fast huvudsaken är att slutresultatet blir bra ...

Hundarna följer med på långa skogspromenader varje dag. Saga plöjde igenom ett lerdike med halva huvudet under vattnet (?) häromdagen. Hon är inte rädd för vare sig vatten eller lera. Däremot är hon lite skeptisk mot förbipasserande bilar, men det är enbart en vanesak. Sådana har hon inte behövt se så ofta än, så jag ska börja vänja henne vid trafik nu framöver. Hennes öron har rättat till sig igen nu, från att hänga framåt till att vara helt perfekta. Whippetöron lever sitt eget liv under tandömsningsåldern ... Fast hennes pyttesmå tänder sitter fortfarande på plats.

I tisdags fick våra vänner Robert och Kicka en mycket liten pojke (han är tidigt född). Grattis!!!

I övrigt har vi kommit igång bra med träningen nu efter "målningsuppehållet"; vi hann inte träna medan vi höll på med husmålningen, så vi var bara ute och gick med hundarna. Men det kanske inte är så "bara", när allt kommer omkring. Jag gick ner flera kilo under de veckorna, lustigt nog.

Play a While A Room With A View 3,5 months

Bilden är lite oskarp, men den får duga. Visst är hon fin!!!

Saga 24 maj, drygt 3 månader

Det blev inga bra bilder i gruset, så jag ska ta nya bilder inomhus istället någon annan dag. (När jag tränade inne senare på kvällen stod hon helt perfekt, men då hade jag inte kameran framme. Det är väl rätt typiskt!)

Vi har vi målat färdigt huset och garaget! Färgen syns bakom Saga på bilden här ovanför. Tittar man riktigt noga ser man att även Saga har fått en hel del gula fläckar. Bra att alla färger är tillåtna på whippetar! =) Jag gick med Saga i koppel idag också, och hon gick helt perfekt. Hennes öron har börjat vara så där okontrollerade som de oftast är i den här åldern, som stora "flärpar" som hänger som en lugg fram i pannan. Det är väl sött på sitt sätt, även om jag föredrar när öronen har rättat till sig och är prydligt tillbakavikta.

6 months today!

Skyborne All Summer Long

Owner: Pia Fernqvist
Skyborne So What
Owner: Densie Johansson

Bilderna är tagna av och tillhör ägarna.

Saga har fått sin tolvveckorsspruta nu. Hon var snäll och glad hela tiden hos veterinären och sa inte ett pip när hon blev stucken i nacken. På grund av husmålningen har jag försummat Sagas koppelträning (men jag brukar å andra sidan inte hålla på med så mycket koppelträning med småvalpar; det är nästan enklare att vänta tills de blivit lite äldre om man inte måste ha dem kopplade beroende på vägar och andra hundar osv), så därför blev jag glatt överraskad över hur bra hon uppförde sig när jag hade henne kopplad under halva kvällspromenaden idag. Jag går nästan alltid med hundarna i skogen, så därför finns det egentligen ingen anledning att ha henne kopplad. Jag har gått några korta koppelpromenader med henne förut, kanske femtio meter. Hon är en mycket förståndig valp. Och snygg, naturligtvis! Snyggast! *I'm in love with a fairytale, even though it hurts. 'Cause I don't care if I lose my mind, I'm already cursed.* (Den har fastnat så totalt att jag måste nynna på den hela tiden! Den bästa ESC-låten på många år!)

Alla de fyra äldsta barnen har varit hos tandläkaren, och de hade som vanligt inga hål. Tandläkaren sa att han nästan aldrig sett så perfekta tänder som Sebastians förut, och det är roligt att höra för en mamma till en (snart) 18-åring! (Jag var inte med till tandläkaren utan fick det återberättat av Simon, eftersom han och Sebastian hade tid samtidigt.)

I helgen kommer vi att måla färdigt huset, om vädergudarna är på vår sida. Vi har haft en himla tur med vädret, för även om regnmolnen tornat upp sig runt Frösön har det inte regnat här, förutom på eftermiddagen idag när vi ändå skulle göra andra saker. Inte för att jag är rädd för att jobba i regn, utan det är helt enkelt för att färgen måste få torka i ungefär tre timmar innan den utsätts för regn.

Ännu ett grattis till Nikki - nu i whippetrace!

I lördags debuterade Skyborne Say You Love Me (Nikki) i whippetrace i Kalmar. Han kom fyra i E-finalen (det var t.o.m. O-final), vilket är otroligt duktigt gjort av en 16 månader gammal debutant! Massor av grattis skickar vi till Nikki och hans ägare, som lyckats "matcha" honom så bra!

Själva har vi målat och målat och målat ... Garaget är nu färdigmålat, och på huset är det bara det sista varvet (av tre) som är ogjort. Vi hoppas att vädret de kommande dagarna blir bättre än prognoserna säger, så vi kan göra klart och få ägna oss något annat. Jag lägger ut en bild när vi är färdiga.

I lördags kom "Nelly" ur vår senaste kull på besök med sina ägare. Det var roligt att träffas igen, och jag blev imponerad över hur lydig och trevlig Nelly var. Då ska ni veta att hon var rätt kaxig som valp! Nu är hon snart sex månader gammal.

Vår egen Saga har upptäckt att hon är en whippet och därmed kan springa fortare än sin egen skugga ... Tur att hon kan vara ute så mycket så hon inte har så mycket överskottsenergi att göra av med inomhus!

Grattis Nikki till lc-debuten!

Under helgen som var debuterade Skyborne Say You Love Me (Nikki) i lure coursing. Provet gick av stapeln i Söderköping, och Nikki blev elva av 85 startande! Efter första loppet låg han så högt som på tredje plats. I lure coursing är det inte bara en hund av varje kön som får certifikat, som det är på utställning, utan antalet cert som delas ut beror på antalet startande hundar. I Söderköping var det åtta cert som delades ut; hundar som redan är lc-champion i det landet tävlar dock inte om certen.

Ett stort grattis skickar vi naturligtvis till duktiga Nikki och hans trevliga ägare!

Här hemma har vi börjat måla huset. Ett himla slitgöra är det, så vi hoppas att slutresultatet blir bra. Än så länge har vi bara grundmålat och klurat ut vilken färg vi ska ha när vi slutmålar. Det var inte alltför enkelt ...

Skyborne Don't Mess With Me 16 months

Skyborne Don't Mess With Me

Foton: ägaren

Simon har blivit uttagen att vara med i distriktselitlägret i fotboll för 95:or i sommar. Det är nu ungefär en trejdedel kvar av de ursprungliga ca 115 deltagarna i förra årets distriktsläger. De har tränat tillsammans en gång per månad, och därefter har antalet decimerats inför kommande träning. Hårt, kan det tyckas, men det är samtidigt en extra sporre för dem.

Vill ni veta hur jag råkade göra bort mig på gymmet häromdagen? Well, jag satt och tränade i en sittande bänkpress (en maskin) när det kom fram en man som ställde sig alldeles intill mig och lutade sig lite framåt mot min sida samtidigt som han frågade: "Och vad är det där då?" Jag var helt säker på att han menade maskinen, så jag sa, kort och koncist: "Bröst". Han tog ett steg tillbaka och sa lite generat: "Ja fast jag menade din tatuering...". Gosh, vad jag skämdes. (Jag har för övrigt en enhörning på min ena baksida axel, men det tänkte jag inte på.)

Grattis Thure och Mira!

På Svenska Vinthundklubbens officiella utställning i Skellefteå igår blev "Thure" (Skyborne So What) BIR-valp och BIS-2 i klassen 4-6 månader. Kritik: Välkonstruerad valp med bra benstomme och substans. Maskulint huvud med bra uttryck. Tillräcklig hals. Harmonisk överlinje. Kunde önska aningen längre ländparti. Djup bröstkorg och välutv förbröst.Välvinklad fram o bak. Utm kondition. Rör sig parallellt för åldern o med tillräcklig steglängd. Hp. Domare: Björg Foss (Xploring whippets) Norge

Återigen ett stort grattis från oss till Thure och hans ägare, Densie Johansson!

På samma utställning gjorde "Mira" (Play A While Tiimari) sin debut i officiell klass och blev BIR med cert (!) och därefter BIS-5! Grattis Sussie och Mira till ett fantastiskt resultat! För er som vill veta släktskapet mellan vår Saga och Mira, kan jag berätta att de är kusiner. Miras mamma "Juni" (Play A While Late Red Autumnhop Ale) är syster med Sagas pappa. Jag såg Juni första gången när hon gick i valpklass, och hon var redan då den av alla whippetar jag någonsin sett som har det allra vackraste uttrycket. I Junis första (och hittills enda) kull är det redan två certvinnare.

Själva har vi tagit det lugnt i helgen. Både människor och hundar har varit ute mest hela dagarna. Saga har fått följa med på sina första skogspromenader (lös), gått i koppel på tomten samt blivit kloklippt och tvättad, och nu ligger hon och sover som en stock. Hennes stora intresse när hon är ute är att hämta pinnar som hon ligger och gnager på. Hon är inte så noga med var hon lägger sig, det kan lika gärna vara direkt på gruset som på en fårskinnsfäll.

Simon har spelat match mot Mörsil/Alsen, och ÖFK vann med 12-1, tror jag det var. Jag tog några kort, men de blev lite tråkiga eftersom bollen mest befann sig på den andra planhalvan. Kanske lägger jag ut någon bild ändå imorgon. Jag har fått jättefina bilder av "Mess" också, och lägger ut dem snart.

Saga 9 weeks and 5 days

Play a While A Room With A View

Inte någon perfekt uppställningsbild, men den bästa vi fick till ... Foto: Felix

Valpen har blivit riktigt busig nu. Idag upptäckte hon att det är sällsynt roligt att hänga sig fast i förbipasserande strumpor och byxben, så det har blivit ett antal "bortfösningar" och erbjudande av alternativa leksaker innan hon gett upp och bytt sysselsättning. Hon leker gärna och ofta med kamptrasor av typen nallar och andra mjukisdjur, och Olivia bjuder glatt upp till kamp. När de två blir alltför "våldsamma" och högljudda får de gå ut och leka istället. Vid flera tillfällen varje dag får valpen vara ensam hund med oss människor, och då leker hon för det mesta lite stillsammare lekar.

Har ni tänkt på att många valpar (särskilt whippetvalpar, av någon anledning) och även andra djurslag har tillväxtfaser då de är rätt anskrämliga att titta på? När det gäller hästar, finns det ett gammalt talesätt som säger att man kan bedöma en häst vid tre dagars, tre veckors, tre månaders och tre års ålder. Däremellan kan de se ut hur som helst, utan att det betyder något för slutresultatet. När man tittar på valpbilder hos uppfödare, är de flesta valpar jättefina när de är små - ja, oftast tills de är leveransklara. Sedan tar då valpköparna över och får den otacksamma (men frivilliga) uppgiften att ta bilder medan valpen växer. Och som i ett slag förvandlas de söta och knubbiga valparna till gängliga och kutryggiga varelser, som ser ut att vara allt annat än blivande skönheter. De osålda valparna kan också bli kvar lite extra länge hos uppfödarna, eftersom det inte är så lätt att övertyga annat än inbitna whippetmänniskor om att den inte kommer att behålla det där udda (ähum) utseendet för evigt. Nu är det ju inte alla whippetvalpar som får någon "fulperiod" men åtminstone en hel del. Fast kanske är det bara jag som tycker att det finns någon sådan period överhuvudtaget ... Jag hoppas i alla fall att Saga kommer att vara lika vacker som nu genom hela sin uppväxt.

Veckan som gått, vecka 17

I lördags ställdes "Mess" och "Skippy" ut i Stangehallen, Norge. Mess fick Hp och kritiken "Stor kraftfull hanne. Maskulint hode & uttrykk. Bra ører- fin hals og overlinje. Utmerket bakpart, gode proposjoner. Vanskelig å bedømme bevegelser, trenger mer ringtrening." Med detta kom han tvåa i unghundsklassen. Skippy fick en etta och blev fyra i sin klass. Domare: Kari Granaas Hansen. Fotot ovan tillhör Mess ägare. Vi vill passa på att gratulera Mess och Skippys ägare även till köpet av deras nystartade kennels nytillskott, Siprex Dana. En jättefin tikvalp! Bilder på Dana och kennelns andra whippetar finns på http://www.kathstone.no/

Och så var det det här med uppställningsbilder ... Någon sådan blev det inte i helgen. Vi har haft alldeles underbart väder, och vi har varit utomhus nästan hela dagarna. Bilden ovan är tagen på femton meters håll, därav kvaliteten. Saga står och kisar mot solen och trots att bilden inte är perfekt vill jag ändå spara den.

Indra i den något ovanliga kombinationen stövlar, strumpbyxor, klänning och solhatt ... Hårbandet har hon placerat på överarmen för att det inte ska ramla av. Valpen fortsätter att sköta sig helt perfekt. Igår fick hon gå i koppel för första gången. Vi gick bara femtio meter, och det gick bra. Jag brukar sällan ha halsband på hundarna, bara vid promenader, så det kommer Saga också att få slippa så länge som möjligt.

Indra passar på att krama Saga, som snällt finner sig i det. Det grå under valpens mage är en sten som Indra håller i handen.

Simon och hans fotbollslag spelade mot Sundsvall igår och vann med 8-1. Idag blev det 7-0 mot samma lag.

Soleil 5 months

Skyborne All Summer Long

The pictures belong to her owner (Pia Fernqvist, kennel Khemosabi)

Jag vill återigen tacka för rapporterna och bilderna som jag får från alla valpägare! Tusen tack!

Här hemma har vi börjat komma in i rutinerna igen efter påsklovet. Valpen, som vi kallar Saga, anpassade sig efter våra vanor på en gång. Hon sover hela nätterna och äter bra. För enkelhetens skull har jag börjat övergå från Purina Pro Plan, som hon åt hos uppfödaren, till Royal Canin medium junior, eftersom hon då kommer att kunna äta med de andra. Jag ger egentligen Royal Canin adult till de vuxna, men de kan lika gärna få juniorfodret men i lite mindre mängd.

Olivia har tagit sig an valpens lek och fostran med liv och lust! Hon har ju vanan inne sedan våra egna valpar, och eftersom hon är så lekfull och samtidigt liten så kan hon och valpen busa alldeles lagom mycket inne. Något whippetrace vill jag inte ha inomhus, så de vuxna whipparna får bara springa utomhus.

Jag har väl berättat att vi har massor av rådjur här på Frösön, och de betar ända in mot vår tomt. På själva tomten finns det inget att äta än så länge ... När jag går ut med hundarna kontrollerar jag noga att det inte finns några rådjur i närheten innan jag släpper whippetarna lösa, för även om jag vet att de inte skulle orsaka den minsta skada på något rådjur så vet ju inte andra människor det. Hur som helst: Häromdagen missade jag två rådjur som stod bara ett tiotal meter från oss, men Smilla upptäckte dem när de började skutta iväg. De flesta whippetar är ganska svåra att få att avbryta en jakt när den väl har börjat - man måste bryta före det första galoppsprånget - men trots att Smilla hann ta minst två språng innan jag vrålade "nej!" tvärstannade hon och kom genast tillbaka till mig. Duktigt va! Och i morse, när jag gick en morgonpromenad med henne, skuttade det ett rådjur över vägen bara några meter framför oss och hon gjorde inte den minsta ansats att springa efter. Det känns som om hennes jaktinstinkt faktiskt inte har triggats av alla rådjur utan snarast tvärtom: hon har nästan ledsnat på dem.

I helgen ska jag försöka få till en uppställningsbild av Saga. Hon är en jättefin valp, faktiskt ännu finare än jag vågat hoppas på, och hon har de bästa rörelser jag sett på en whippetvalp!

Thure 5 months

Skyborne So What

The picture belongs to his owner

Och hur går det med valpen då?

Jo tack, alldeles utmärkt! Där barnen är, där är valpen. Om Indra går för att leka i leran, går valpen också dit ... Lyckligtvis är Indra förståndig för sin ålder och smutsar inte ner sig alltför ofta. Det är nämligen torrt på de flesta ställen på och runt tomten vid det här laget. Men jisses vad jag längtar efter att få gräsmattan i ordning!

Valpen är en osedvanligt okomplicerad valp. Hon är framåt och orädd men ändå duktig på att lyssna på vad man säger. Nu kan det ju bero på att hon är så liten än så länge, fast vi hoppas att det håller i sig även när hon blir äldre och snabbare och det börjar klia i tänderna. Och världens sötaste är hon, men det har ni väl redan sett och förstått! ;)

Mess and Sookie 16 months

Skyborne Don't Mess With Me

Skyborne Your Precious Love

The pictures belong to their owners

Play A While A Room With A View

Detta är alltså vårt senaste tillskott till familjen! Valpen är tik nr 1 i Henrik Härlings kull e. Play A While Whitstable Bay Ale u. EUW-08 SUCH Play A While Lady Orlando (som i sin tur är efter Smillas pappa, Ch Adagio Ta Moko). Det är en ljuvlig liten tjej: orädd, vänlig och mycket social. Hon älskade barnen från första sekund, och kärleken är besvarad! (Att hon skulle tycka om oss vuxna var ju lite mer väntat.) Hon var knäpptyst hela vägen från Kvänum när vi hämtade henne, och här hemma märker man knappt av henne. Hon går och lägger sig så snällt när hon är trött, och annars leker hon med någon lagom leksak eller med Olivia.

Ett stort tack vill vi rikta till Henrik för att vi fick köpa denna fantastiska valp! Alla kullsyskonen var jättefina och jag vill passa på att gratulera deras köpare till valet av hund och uppfödare!

Olivia och valpen är ganska precis lika stora och uppskattar varandras sällskap. Olivia är dock fortfarande "herre på täppan" eftersom valpen inte kan hoppa lika högt än så länge.

Idag har Simon varit på fotbollsträning för distriktslaget, och jag och Patrick tog med oss de tre yngsta barnen till det nästan nyöppnade "Djungelhuset" (www.djungelhuset.se) . Det var mycket uppskattat av alla tre, men jag tror att Philip, som snart fyller sex, är i den lämpligaste åldern av våra barn för just det här lekstället. Hur som helst är det kul att det finns lite olika ställen här i sta'n att besöka med barnen. Resten av dagen har barnen lekt utomhus. Philip och Felix har flera kompisar i vårt område, och nu när de har tagit fram cyklarna finns det extra mycket spännande att upptäcka ...