Jag led alla helvetets kval innan jag slutligen bestämde mig för om jag verkligen var i skick att åka till den internationella utställningen i Trondheim idag. Inte förrän halvfem i morse hade jag funderat klart och väckte då våra tre yngsta barn (som alla ville åka med), lastade hundarna och körde iväg ... Både Patrick och Sebastian skulle jobba. Det är ungefär 32 mil till Trondheim från oss, och det är så vackert när man åker över fjällen och kommer fram till den norska sidan att bara det egentligen gör resan värd att genomföra. Jag har fortfarande skitont i mitt stukade knä, och reservplanen var att Simon skulle få göra själva "springningen" i ringen med hundarna ifall knäet inte höll trots att jag lindat det hårt med styrkelyftslindor.
Domaren, Edwina Thomas från Sydafrika, var införstådd med ett eventuellt handlerbyte mitt i visningen, men jag lyckades faktiskt halvspringa runt de varv som behövdes, även om det säkert inte var en vacker syn ... Jag är ju höggravid också.
Hur som helst: Jazz vann unghundsklassen (fem deltagare) med CK. Kritik: "16 months black with white trim. A very nice type, very typical head and expresson, excellent ears, enough angulation in front, just enough give in his (? Det står "pestan" men kanske ska det vara "pastern"?). Holds his outline standing and moving. Sound." I bästa hanhundsklass blev han oplacerad, och det var jättefina hundar med så det var inte oväntat. Tror det var ungefär åtta champions plus några till som tävlade om bästa hane ... Ingen juniorhane men ytterligare en unghund (tror det var Softouch Little Big Man, som redan har 6 cert) fick CK. För övrigt var kennel Courtborne flitigt representerat med hela 16 anmälda hundar.
När det var Smillas tur var hon redan less och trött och mitt onda knä hade fått sällskap av en värkande hälsena som tillsammans gjorde att jag mest hade lust att lägga mig ner bredvid Smilla och grina en stund ... Trots min förmodligen urusla och mer eller mindre enbenta visning fick hon Hp och blev fyra i klassen - och jag kan garantera att det är första gången någon blivit glad över ett uteblivet CK, för jag hade inte kunnat springa en meter till. Jag har lite svårt att utläsa kritiken, men det står ungefär så här: "1 year 9 months fawn and white. Typical head, eyes and ears. Well bodied. Nice outline. Standing (... ?). Sound".
Det var 51 anmälda whippetar om jag minns rätt - många som sagt otroligt fina. Barnen var så snälla och tålmodiga, och jag är också glad över att Maria J-J stannat kvar efter gårdagens kattutställning (med två BIS med sig hem!) vilket innebar att jag kunde be henne om hjälp om och när det behövdes. Tusen tack! Det var första gången jag ställde ut i Norge, så jag var lite osäker på vad som egentligen gällde - och gissa om jag lyckades köra fel på vägen till utställningen? Barnen fick sig i alla fall en sightseeing i Trondheims centrum ...
