onsdag, januari 03, 2007

Lyckliga hundar

Igår var det helt underbart vinterväder, och jag tog ett gäng bilder av hundarna när de sprang på isen på Bodsjön i skolskenet. Bilderna såg riktigt bra ut när jag tittade på dem i kameran, men när jag kom hem ... Ja, då var de borta! Jag förstår inte var de blev av - kanske är det något fel på minneskortet. Idag var det förstås inte alls lika fint väder, och bilderna jag tog idag blev inte alls lyckade - men här är några av dem ändå. Tyvärr blev det nästan bara bilder på när hundarna sprang i vassen ... Whippetar är som vackrast när de springer, tycker jag - och att de är lyckliga när de sträcker ut i full galopp kan man bara inte ta miste på.
Vrooom! Diva till vänster och Smilla till höger.
Jazz på väg att bromsa in framför matte. Jodå, han lyckades få stopp den här gången också.

Våra grannar från Sollentuna kom förbi på en fika igår. Ett av deras barn är tolv år, och Simon och han kommer att försöka hålla kontakten via datorn nu när grannarna åkt hem till Sollentuna igen. Tyvärr hann de inte spela tillsammans på våra datorer igår (båda spelar World of Warcraft) eftersom Simon skulle på bio med några tjejkompisar, men det kommer väl fler tillfällen ...

Idag kom våra nyinflyttade grannar från Stockholm hem igen. Vi har tagit hand om deras post och gett deras katt vatten (mat hade han redan så det räckte och blev över) nu när de varit bortresta. Deras barn är så förtjusta i Lightning och Diskett som går i hagen bredvid deras hus, och pojken brukar säga att det är deras hästar. Jag är så glad över att det är fler barnfamiljer i byn - även om vissa bara är här under loven.

Nu ikväll har jag verkat hovarna på Lightning och Diskett. Samtidigt som jag verkade Lightning fick han ha på sig sadel, och han brydde sig inte om den alls. Något jag blev lite förvånad över var att katterna passade på att hänga i Disketts och Lightnings svans när jag verkade framhovarna på dem. Alltså inte bara längst ned, utan halvvägs upp mot hästarnas kors. Våra katter har ingen självbevarelsedrift alls ... Eller också är de smarta katter som har full koll på vad som är verkliga faror. Och en rolig svans på en snäll häst kan ju inte vara så farlig, eller? (Hästarna vände inte ens på öronen när katterna höll på och busade, så katterna hade i och för sig rätt ...)