"Amen asså vad är det där som matte har släpat hem? Luktar typ skit ... "
"Fast det var ju lite gott ändå. I varje fall i det ena hörnet ..."
"Och plötsligt låg samma grej här ute i skogen också!"
"Ere nån som har dött här eller vad?"
"Här tror jag bestämt att döingen gick för några timmar sen ..."
Båda valparna klarade sina spår! Olivia var förvånande nog den som visade störst intresse för klöven när de fick gnaga på den i förväg. Hon gnagde på den länge och väl så till slut tog jag bort klöven för att hon inte skulle ledsna på den. Ute i skogen var valparna inte lika intresserade av klöven, men så är våra andra hundar också. Nu hoppas jag att någon får en kalv- eller rådjursklöv över så att storleken blir bättre anpassad till våra hundar. Annars blir det väl till att klyva klövarna på mitten, som Sussie tipsade mig om.
