Lördag 6 september

Som planerat började jag dagen med att lägga blodspår till valparna - läs hur det gick i ett annat inlägg. Det man behöver för att lägga denna typ av spår är blod (förslagsvis nötblod som man köper på ICA eller Konsum), en klöv (av älg eller rådjur - man behöver INTE ha halva älgen med sig, som jag har!) och ett snöre att dra klöven med. Jag brukar droppa blodet med hjälp av en halvliters PET-flaska med ett litet hål i. Dock har jag alltid en extra kork utan hål med mig, för jag vill inte ha äckelblod utsölat i bilen. Blodet brukar jag späda ut med lite vatten, så att det blir mer lättflytande och inte koagulerar så fort. Dessutom använder jag plastband för att markera var jag lagt spåret, för trots att mitt minne är ganska bra är det svårt att minnas exakt hur jag gick några timmar tidigare. Vid spårets början droppar man lite extra blod, och sedan droppar man någon droppe blod ungefär varje steg och drar älgklöven på samma ställe. Det gör inget om det råkar bli lite mer blod. De första spåren ska inte vara alltför långa, 50-100 meter räcker gott och väl. Jag lägger aldrig spåren hela vägen hemifrån, utan tar bilen även om det så bara är frågan om hundra meter som jag måste köra. Detta eftersom jag vill minimera risken att hundarna ger sig iväg på spåruppdrag helt på egen hand.
Efter lunch, efter att jag spårat med valparna, följdes vi åt ut i skogen allihop, inklusive hundarna, för att plocka blåbär till en smuldegspaj. Jättegod blev den! Senare på eftermiddagen åkte vi iväg en sväng till stranden. Då upptäckte jag att Diva börjat löpa ... Hon som skulle ha fått följa med till Midlanda imorgon! Jag hoppas att Smilla inte hakar på, utan att hon väntar till oktober som vanligt. Löptikar får nämligen inte delta i vare sig rundbana eller lure coursing. Det vore annars ett lite snöpligt slut på säsongen, eftersom jag planerat in flera träningstillfällen de kommande veckorna. Tur att vi i alla fall har en hane ...