var det i Svenstavik idag. Blä. Utställningsresultatet blev inte heller något att hurra över. Olivia blev för första gången utan Hp och slutade som andra bästa tikvalp (tre valpar och sex vuxna IG deltog; de flesta kom från Norge). Domare var Pirkko Konttinen, som även dömde whippetarna. Det var massor av whippetar som vanligt; många fina; många från Norge. Smilla fick en slät etta i bruksklassen trots bra kritik; jag vet inte varför hon inte fick något CK för jag iddes inte fråga. Jag hörde att domaren frågade ringsekreteraren om vad man kan dela ut i den här klassen, om man kunde ge Hp. Domaren mätte alla hundar och skickade ut några som var för stora trots att de var fina i övrigt. Innan domaren mätte Smilla, när jag ställt upp henne på bordet, så sa domaren något i stil med: "Ja men hon måste ju vara lagom storlek" (och jag tyckte att hon lät lite uppgiven) och Smilla mättes till 47 cm. Idealmankhöjden för tikar är ju 44-47 cm, men jag är övertygad om att de flesta snarare är 48-49 cm. Det finns i princip inga 44-centimeterswhippetar kvar längre - i varje fall inga man ser i utställningssammanhang. Efter att jag kommit hem mindes jag plötsligt att det var just den här domaren som dömde whippethanarna i Alfta i fjol, och då var hon också noga med storleken. Storleken och öronen. Hon gillar inte stora whippetar eller fladderöron. Jag kan ju berätta vad hon skrev om Smilla: "Bra huvud och öron, bra kropp, mkt välvinklad bak". Inget mer. Om Olivia skrev hon ungefär samma sak men la till bra päls och bra svans. Jag tror att jag har blivit bortskämd med utförliga kritiker, så jag önskar att hon skrivit mer - förklarat vad som inte var tillräckligt bra för CK på Smilla. Men skit samma. Det var väldigt få Hp och CK som delades ut överlag, även i valpklasserna; det var i princip bara klassvinnarna som fick det. (Smilla var ensam i bruksklassen, och domaren frågade om hon tävlar lure coursing eller rundbana. Jag tror jag gjorde bort mig som anmälde till bruksklass.)
Jag hade en trevlig dag ändå tack vare alla människor jag lärt känna på utställningarna. Egentligen är jag ganska less på själva "utställandet"; jag vet ju redan vad jag har i andra änden på snöret. Varken Smilla eller Olivia visade sig särskilt bra heller idag, så jag känner att jag får ta på mig skulden för det tämligen medelmåttiga resultatet. Olivia ville för övrigt inte bli mätt (hon hade inte alla fyra tassarna i bordet samtidigt), så jag berättade att hon är 33 cm. Jag kontrollmätte när jag kom hem också. Hon är ju ingen stor IG, så det är rätt uppenbart att hon håller sig inom måttgränserna. IG ska vara 32-38 cm; flertalet ligger vid den högre gränsen och det är inte så vanligt att de blir för små (för det ska de förstås inte heller vara; de är ju tillräckligt "bräckliga" som de är, och det är heller inte önskvärt att de får för tunn benstomme).
Vet ni vad jag skulle vilja göra imorgon, i stället för att åka tillbaka till Svenstavik på utställningsdag nr 2? Jo, åka till rundbanan i Midlanda. Om det regnar när jag vaknar så stänger jag av larmet och somnar om. Ifall inte Indra redan har vaknat, vill säga. Rundbaneträningen börjar inte förrän klockan två.
