Natten mellan fredag och lördag sov vi över hos Mai, som äger Smillas halvbror, Ch Adagio Greatest Love of All, samt Ch Samanthas Stanley Cash. (Tack igen, Mai! Det var jättesnällt!)
Jazz uppfödare, Tamara Howarth från Frankrike, hade åkt upp till Stockholm över helgen, och det var så trevligt att träffa henne igen. Jazz blev överlycklig över återseendet - det märktes så väl att han kände igen henne!
Vi träffade även Benita Stellberg (kennel Dark Night Eagles) som främst föder upp dobermann men även fransk bulldog, dvärgpinscher och whippet (hennes dotter har två whippetar). Vi har träffats förut vid något tillfälle och hade en hel del att prata om. Hon är bland annat mentalbeskrivare och har mycket erfarenhet inom bruksbiten. Man kanske ska göra en mentalbeskrivning även av uppfödarna i fortsättningen? =)
Utställningen ägde rum i Hågelby Ridhus, och det kändes rätt kyligt när man satt mer eller mindre stilla i så många timmar. Hursomhelst så gick det bra för våra hundar. Jazz blev BIR-valp och, efter många timmars väntan på finalerna, fyra i BIS-ringen. Smilla kom tvåa i sin klass med Hp. Domaren var mycket noggrann och dömde bra, tyckte jag. Det var egentligen bara placeringsordningen i bästa hanhundsklass som jag blev överraskad över. Tamara fick dessutom se Jazz halvsystrar (alla tre är efter hennes MultiCh Taraly Stairway-To-Heaven) vinna sina respektive klasser och bli BT-1 (Adagio Rosebud) och BT-2 (Adagio Just Whistle). Adagio Rosebud blev sedan även BIR och BIS-3. Philip var så duktig hela dagen men somnade till sist i Patricks famn, så vi skyndade oss hemåt i höstmörkret för att Philip skulle sova bort en del av hemresan.
Nu blir det uppehåll på utställningsfronten för vår del tills sent i vinter. Vi är mycket nöjda med årets utställningssäsongoch jag kommer att göra en summering av den senare i år. Under vintern ska jag passa på att träna hundarna på att ställa upp sig och stå stilla en längre stund, och de erfarenheter vi har fått under året ska jag försöka använda på bästa sätt inför nästa år.
