Vi har haft fullt upp de senaste dagarna med bland annat roliga skoterutflykter och promenader - men däremellan även en del nödvändigheter såsom hagbyte för Diskett (som nu går med de andra stona) och hingstfölen (som alltså går med Lightning från och med idag). Jag lät hingstfölen stå inne natten mellan igår och idag och verkade hovarna på dem innan de bytte hage. Det ser ut att gå bra för dem att gå med Lightning, men så är han ju också en väldigt snäll hingst. Diskett är boss i stohagen nu ... Det har inte skett några förändringar på hennes mage eller juver de senaste dagarna. Om jag får gissa så tror jag att hon kommer att gå över tiden. Det är rätt vanligt att stonas dräktighet varar lite längre när de ska föla tidigt på säsongen. Eftersom det blir hennes första föl har jag inga typiska tecken att titta efter heller - sådana som är specifika för just henne.
Igår gick jag en morgonpromenad på 1,5 timme med bara Jazz. Det är sällan jag går med bara honom, och han verkade lite förvånad från början; det var inte alls samma fart på honom som det är annars. Men det var också en av poängerna: Det var fortfarande lite skare på snön, och jag vill inte att de ska slita upp trampdynorna "i onödan" - hundarna är betydligt lugnare när de är en och en.
Till helgen är det utställning i Malmö, men vi ska inte dit pga avståndet. Det var på den utställningen i fjol som Smilla blev BIR-valp för första gången, så jag har mycket positiva minnen därifrån. Här uppe är det skitlångt till nästan alla utställningar ... Jag funderar på att rabiesvaccinera hundarna så jag kan visa dem utomlands också, för det blir ingen större skillnad i avstånd. Det blir knappast nu i sommar i vilket fall som helst, för jag tror inte att jag kommer att vilja åka så värst långt när magen är som störst - och inte heller när bäbisen är alldeles nyfödd. Dessutom har vi ju förhoppningsvis valpar i sommar; jag tror att Philip längtar lika mycket som jag efter valpar, för han pratar mycket om det, tittar på våra gamla valpbilder och i böcker osv. För ett par månader sedan studerade han sin barbiedocka, som har lockigt långt ljust hår, och så sa han allvarligt: "Mamma, jag har inte tjejhår". Jag förstod att han insett likheten mellan sig själv och barbiedockan, så jag sa: "Nej, du har ju pojkhår", och med det var han nöjd ... Han är väldigt noggrann med att man inte får skratta åt honom sådana gånger. Jag kan liksom inte ge mig till att klippa bort hans ljusa lockar, så de får nog hänga med ett tag till.
Nu ska jag ladda inför att träna ben!
